torsdag 19 juli 2012

A som i ...






När jag flyttade till västkusten hade jag länge svårt att förlika mig med de nakna klipporna som jag tyckte såg kalla och ogästvänliga ut. Jag flyttade hit en vinter, så det var nog inte helt fel tänkt ;) Men efter vinter kommer vår och slutligen en sommar. På sommaren är klipporna varma. De känns lena och mjuka ... och de är fantastiskt vackra! Det fick jag reda på när vi igång efter gång åkte ut till denna karga kust för att fota ... För vi dras till öppna vidderna ... 
Jag tror att det som drar är den Avlägsna horisonten. Att se mot den är som att möta sin egen längtan ...





19 kommentarer:

  1. Larsson har bott i Strömstad och i Lysekil så jag vet vad Du menar...

    SvaraRadera
  2. Man förändras och ser mycket i ett annat ljus så småningom

    SvaraRadera
  3. Med åren har jag börjat ändra uppfattning om det kala och kalla vintertid. Numera kan det nästan vara vackert året om.

    SvaraRadera
  4. Man skulle kanske byta kust... flytta till västkusten. Vackert och myggfritt??

    SvaraRadera
  5. Så himla fint Eva!

    Gillar det där annorlunda kustlandskapet.

    Glad torsdag!

    SvaraRadera
  6. Åh...Vidunderlig utsikt det här också =)

    SvaraRadera
  7. Ja västkusten är verkligen vackert med alla klipporna, din bild är mycket vacker!

    SvaraRadera
  8. Tänk vad årstiden kan göra. Jag gillar västkusten för dess varma klippor om sommaren.Vacker utsikt och havets mjuka vågor.

    SvaraRadera
  9. Vilken underbar bild, ja att sitta på klipporna och blicka ut över vattnet är så rogivande.

    SvaraRadera
  10. Såå poetiskt och vackert! Att möta horisonten som att möta sin egen längtan, det är ju faktiskt så! Gissar att det mycket är därför man längtar ut till havet som man gör, man är så levande där.

    SvaraRadera
  11. Avlägset men ändå så lätt att nå på något vis.
    Horisonten är alltid skönt att blicka mot

    SvaraRadera
  12. vilken vacker tolkning! själv är jag uppväxt på västkusten och älskar verkligen alla dessa kala klippor:)

    SvaraRadera
  13. Att kunna drömma är viktigt och genom den avlägsna horisonten kan vi verkligen komma igång med tankarna och drömmarna. Själv gillar jag den västkustska idyllen, det karga och kanske lite hårda. Har lite så på vissa ställen här, förutom klipporna då som mer är stenar.

    Underbart drömmande bild som jag gillar helskarpt.

    SvaraRadera
  14. Älskar västkustens klippor och den avlägsna horisonten!

    SvaraRadera
  15. Jag gillar klippiga stränder och din vackra bild!

    SvaraRadera
  16. Stämningsfull bild. Visst är det skönt att låta blicken fara långt bort där det bara finns öppet hav.

    SvaraRadera
  17. Modigt att byta landskap sådär, om det nu var det du gjorde. Fina bilder finns i bloggen i alla fall. Skall titta lite mer nu.

    SvaraRadera
  18. Vilken underbar bild - och en annorlunda lösning till "A". På din bild ser till och med molnen vackra ut!

    SvaraRadera
  19. While I do not doubt much is lost in translation, and I resist the temptation to translate previous comments, I find your thoughts as beautiful as the photograph. I have always liked stark images - the purity of them - and I like how our perceptions of places change over time. There is much to love about a rugged coastline... May you find many spaces as open as your heart Eva. :)

    SvaraRadera