fredag 28 september 2012

Funderingar



Tintin och Pippi är i ropet igen. Pga. av diskussioner om rasism. Om en skev världsbild.

De var inte skrivna med rasistiska intentioner. De är barn av sin tid.

De, och mycket, MYCKET annat, är en del av vår kulturhistoria. Det kan vi inte ta bort. Det SKA vi inte ta bort. Inte det som var bra,  och inte heller det som var dåligt. 

För vi lär.

Vi kan väl istället vara glada över att vi kommit längre. Att vårt land är ett land där många vill bo och att vi har möjligheten att låta det vara så.

Som invandrad får man uppskatta att vi mognat som land. Kommit riktigt långt i  vår utveckling.

Så långt att vi själva inte hunnit med, kanske. Vi är, som land, lite omoget generade över vår tidigare okunskap.

Rödhårig, blåögd, blek men fräknig, ut- och invandrad, mor till blandkulturella barn och samtidigt stolt över Astrid Lindgrens del i min (och mina barns) uppväxt, ätare av chokladbollar nu (negerbollar då) och starkt troende på tanken om allas lika värde och människans inbyggda överlevnadskraft – jag vägrar skäms över vad som var min barndoms Sverige. Okunskap är inte illvilja. Däremot är jag stolt vuxen i ett Sverige som vill och kan, men samtidigt lite trött över att Sverige inte törs … Inte törs vara Sverige, historia och allt!




3 kommentarer:

  1. Ja, det är en sorglig bit av svenskheten, att vi inte vågar vara de är vi är, att vi är så ängsliga och måna om att inte sticka ut. Jag kämpar mot den tendensen hos mig själv och det går väl sådär...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den tendensen har vi väl alla tror jag. Huvudsaken är ju att man, som du säger, kämpar emot! Du är inte ensam ;)

      Radera
  2. Du har helt rätt, man kan inte förbjuda allt bara för att några tar illa vid sej då är man inne på en farlig väg.
    Ha det bra;-)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...