onsdag 31 oktober 2012

tisdag 30 oktober 2012

Magnificent, wonderful, stupid, amazing!



“Everybody has a secret world inside of them. All of the people of the world, I mean everybody. No matter how dull and boring they are on the outside, inside them they've all got unimaginable, magnificent, wonderful, stupid, amazing worlds. Not just one world. Hundreds of them. Thousands maybe.” ― Neil GaimanThe Sandman



måndag 29 oktober 2012

Continuing my Eὐχαριστέω - Multitudes on monday




Continuing my Eὐχαριστέω - Multitudes on Mondays: 

949 … My first, ever, book club-meeting
950 … The book-club-girls
951 … effective extra lights on my car
952 …late-night shower and straight to bed for a read
953 … avoiding deer on the road to work – inches, in this case making all the difference
954 … liberating anger
955 … the coming home to Mr. Right – always
956 … personal stories
957 … The decision to continue this way of acknowledging the things to be grateful for in Swedish after the 1000th Thanks!
958 … Beautiful architecture
959 … music that moves
960 … the longing to find, in me, the place that keeps all the words t0 paint pictures with
961 … people daring to be all human, faults and all
962 …being economical
963 … THIS message
964 … realizing I need to make place in my life for moments without input – just empty spaces in time and room
965 … playing with words
966 … This special week of All Saints








Ytterligheter



MåndagsTemat hos Allt som Är Vackert är idag Sommarminnen.
Jag letade fram den här bilden:


 Sen? Ja, sen ledde det ena till det andra och jag hamnade hos UNICEF och såg den här filmen … 




Glimtar ur några barns verklighet.

Vilka ytterligheter! Från sommarminnen till ... utsatthet, osynlighet... Det är hemskt lätt att få dåligt samvete för att man har det bra och samtidigt känna sig liten, så liten, för man inte vet vad man ska göra för att hjälpa till att förändra. Men filmen är faktiskt full av bra förslag, t.ex.:

”… någon klappade mig på ryggen … ’bra jobbat’ … 
det var efter den da’n jag ville förändra mitt liv.” 
YOUSEF (5:20 in i filmen)

"Jag skulle önska att alla fick lära sig vad andra har för svårigheter
så att man kan respektera det i framtiden" 
Imre (8:38 in i filmen)


Världen är full av ytterligheter.

Så ser det ut!

Likväl som vi ser det vackra så gäller det att inte blunda för det hemska ... En liten kille sa en gång så här om något som kändes stort och farligt: 

"Kanske är det som med monster. Vet du? 
De krymper om man tänder lampan stirrar på dem!"

Det bor klokhet i barn!





söndag 28 oktober 2012

Fin-Lördag!



Lördag:
+4 grader och blåst *brrrr*
Men solen sken :)

UT!
- var det operativa ordet!

Det blev en heldag! Underbart!
Jag blev bjuden på lunch HÄR och vi passade på att boka julbord.
Jag vet! Redan? Men ...ja! Det är ju dit vi vill! 

Och det är ju mindre än två månader kvar till jul!
Gott!

Fler Helgbilder hittat ni HÄR!



lördag 27 oktober 2012

JAG GILLAR...



Fototriss: Jag gillar ...

Jag har en röd brandgul tråd ;)


Jag gillar ... de små detaljerna som kan säga så mycket om människor!


Jag gillar ... vackra gamla bilar och dess glada ägare som vinkar glatt till kameran!


Jag gillar ... naturen, skapelsen, som skulle klara sig bättre utan oss 
men ändå bjuder på så mycket vackert!


Den här gången är det tävling
i en brandgul butik nära dig på nätet!





På fel sida glaset?



Den var där helt plötsligt
och ville ut
och även om jag inte tyckte den borde 
så släppte jag ut den

Och nu tänker jag
att fel sida glaset ...
beror helt på!



fredag 26 oktober 2012

Vackra människor



Jag blogghoppar. Det är en intressant syssla. Man får inte så mycket motion … eller, jo, men inte kroppslig. Hjärnan däremot, kan, om man har tur, få motionera lite. Och hjärtat.

Det finns så många bloggar. Så många livsberättelser. Ibland handlar bloggarna om allt det förfärliga, hemska, som man måste sätta ord på för att man ska förstå det. Andra gånger handlar de om sådan man måste få respons på, så man vet att man inte är dum i huvudet. Det finns inredningsbloggar som beskriver hur folk har det. Och många fler om hur man skulle vilja ha det. Variationen är enorm.


Många uttrycker en nedvärderande åsikt om att bloggandet bara handlar om människors önskan till bekräftelse, för att lyfta sig själva. Är det inte, till största del, det som allt socialt vi gör går ut på? Vare sig vi bloggar eller inte?

Utan ett du har jag svårt att vara ett jag.


I bloggosfären kan man vara hur anonym man vill. En del kan då få vara den de önskar vara. Andra kan vara de som de verkligen är. Det är inte fel.

Kanske kan jag i bloggvärlden öva på att ha en strålande självbild, ett gott självförtroende, eller hänga ut min skam och låta den blåsa bort … och jag tror att det kan bli ett självuppfyllande beteende, att det kan spilla över till livet, ni vet, det som internet är en del av.

Oavsett.

Bloggvärlden består av en hel dröse vackra människor som bjuder på inblickar i sina liv. Det berikar. Tack!





onsdag 24 oktober 2012

Helig mark!




Min port är oftast bara öppen så pass att jag kan kika ut, beredd att stänga, fort, om hot närmar sig.

Men när livet har den lugna lunk som min själ hinner med att leva i så står dörren halvöppen och du är välkommen in att slå dig ned med mig. Jag sitter gärna med dig, länge, och delar livets alla upp och ner.

Kanske kommer en , eller två, eller tre, till och gör oss sällskap och livet är gott, med alla dess krångliga labyrinter.

Ibland smyger tävlan, oärlighet, jämförelser, avundsjuka eller andra elakheter in … ja, det är då jag tänker att jag borde ha stått där på min vakt. Inte släppt in ... 
Det är svårt att be någon gå.

Innanför min port är jag värnlös. Här är jag den jag är den jag vill vara. Den jag varje dag jobbar med att vara. Någon som ger alla en chans. Som tar sig tid. Som väljer glädjen och tacksamheten. För att orka.

Dra inte ner mig i mina egna mörka djup. De är alldeles för bekanta (bekväma till och  med), där finns ilskan, förtvivlan och alla gamla oförrätter.

Jag är inte unik.

När vi kommer till varandra måste vi vara varsamma, medvetna om att vi går på helig mark!




tisdag 23 oktober 2012

Provtänk



Det här med ”första intryck” – varför är det så viktigt? Det är visserligen första intrycket som avgör om man vill umgås mer med en människa, men det är sällan det som håller genom åren. Och borde vi inte ha lärt oss, vid det här laget, att likväl som den "glassiga" fasaden sällan håller, så gör antagligen inte den hårda, kalla, det heller?

Det mest komplicerade jag vet är att interagera med andra människor. Det är också det viktigaste. Vi vore inget om vi inte hade varandra att vara ett jag tillsammans med.

Underfundigt, eller hur? Det jag mest behöver måste jag jobba hårdast på. Det är då det får ett värde.

Min devis har genom året slipats ner till detta: Ingen vet, någonsin, allt om en annan människa. … men vi vill gärna tro det i vår jakt på att katalogisera alla för vår egen bekvämlighets skull. Vi tror ju att vi vet var vi har varandra på så vis. *suckar* Sådana är vi …

Så vad är det första intrycket? Jo, det är egentligen mottagarens bild av oss utifrån densammes erfarenheter. SOM VI INTE RÅR PÅ. Alltså räcker det att vi är trevliga och bemöter andra som vi själva vill bli bemötta och hoppas på det bästa. För vi kan inte göra mer. Och blir vi inte omtyckta i alla fall … ja, då handlar det egentligen inte om oss utan om vår medmänniskas samlade erfarenheter kring alla komponenter som vi består av och som andra, genom att inte vara sitt bästa, står för bilden av.

Varje gång vi möter en människa ska vi möta henne som om det vore första gången. Ja, inte fullt ut, om vi har setts förr, men med nyfikenhet och utan tidigare mötens förutfattade meningar. Annars låter vi inte varandra utvecklas. 

Just så enkelt är det! Så enkelt. Och så svårt! 



“We die to each other daily. What we know of other people is only our memory of the moments during which we knew them. And they have changed since then. To pretend that they and we are the same is a useful and convenient social convention which must sometimes be broken. We must also remember that at every meeting we are meeting a stranger.” ― T.S. Eliot, The Cocktail Party





Inga barn får hamna utanför


Idag bloggar jag tillsammans med UNICEF:

Inga barn får hamna utanför

Något är fel. I Sverige är vi överens om att alla barn ska ha samma rättigheter. Ändå finns det barn som inte räknas in. Som ingen ser. Som hamnar utanför.  
Det kan börja i fattigdom, segregation, med en diagnos, med föräldrar som har problem eller att hjälpen ser så olika ut beroende på var man bor. Vissa får hjälp, andra inte. I värsta fall leder det till att barn inte klarar skolan. Därifrån kan vägen tillbaka vara väldigt lång.
Inga barn får hamna utanför. Om barnkonventionen vore svensk lag skulle det vara svårare för vuxna att glömma bort, att inte se, att inte ta ansvar. 
Har du en blogg? Hjälp UNICEF att uppmärksamma barnen som hamnar utanför. Besök unicef.se/sprid-budskapet/blogga-mot-socialt-utanförskap för att hämta material.





måndag 22 oktober 2012

Continuing my Eὐχαριστέω - Multitudes on monday




More than two weeks on and the gifted bouquet is still spreading color and happiness in my kitchen, and in my heart!

"Colour is natures way of smiling."


Continuing my Eὐχαριστέω - Multitudes on Mondays: 


934 … getting a clue to help ”join the dots” from the past
935 … Finding enough wisdom to keep resentment at bay
936 … Looking prestige in the eye and not feel intimidated
937 … being content
938 … mediating successfully
939 … Worrying about the economy but not feeling defeated
940 … Wise conversations with kids about All Saints Day
941… Playing around with the camera to get THIS
942 … Trusting God, finding the right words
943 … Cooking a big batch of soup to see us through the coming week
944 … A free night’s stay at a hotel chain – booking for a weekend in Linköping
945 … Wild Cherry tea
946 … Listening to the owls in the woods behind the house
947 … seeing tracks in the garden from animals, big AND small
948 … late afternoon sunshine 






söndag 21 oktober 2012

Den som väntar på något gott ...


Lördagen blev en inomhusdag, regnet gjorde den till det.
Då städades det, lagades det mat och slöades
... jo, det fototrissades också förstås!


Idag gav vi oss ut i regnet ... det fick bära eller brista.
Man kan ju få klaustrofobi för mindre liksom.
Så vi fikade gott och strosade omkring på loppis.

Efter lunch, en stund på soffan och kaffe så kom solen fram
och vi gav oss ut i trädgården och njöt :) Kallt men ljust!
Härligt!

Hos Marit kan du se fler helgbilder!





torsdag 18 oktober 2012

Allt har sin tid



Det är skönt att plocka fram ljusa ögonblicksbilder från sommaren nu 
Nu när tiden rusar så fort så det känns som om ljuset inte hinner med.
Det är snart vår igen
Det ÄR snart vår igen
Det är det!

Vi ska bara kura skymning först

Allt har sin tid!



tisdag 16 oktober 2012

måndag 15 oktober 2012

Continuing my Eὐχαριστέω - Multitudes on monday



Continuing my Eὐχαριστέω - Multitudes on Mondays: 

920 ... living in a country that allows us (although I feel that we do nothing but complain) to live lives that could help others (operative word, mostly: could)
921 … old friends getting together
922 … eating out …
923 … coffee and news by the kitchen table at home …
924 … followed by a nap!
925 …
The Malala’s of this world
926 … frost making the morning glitter in the sun
927 … High, cold, crisp air
928 … heating in the house
929 … progress
930 … friendly bantering
931 …
chokladbollar
932 … Merci
933 …
Natural watercolors








Det viktiga hörs i viskningar



"Vi var många som lyssnade till ditt tal
... men det jag kommer minnas är vad du sa när vi såg varandra i ögonen."







söndag 14 oktober 2012

Funderingar och tacksamhet



Den här helgen har det inte hänt mycket. Inte utåt. 
Det har varit en helg för funderingar.

En liten tjej fick mig att se på hur bra vi har det utan att förstå det.

Jag har funderat på tacksamhet och fyllt på min lista.

Idag har jag tittat på foton från många vackra platser!

Idag var det Tacksägelsedagen.
Vi stannade hemma-omkring och bara var.


HÄR kan du se fler helgbilder!




Fototriss - Så här ser det ut där jag är



Våra ledningar är utmärkta! ^^
;) 



Vi  bjuder på mat!



Och rosorna blommar, intensivt!








lördag 13 oktober 2012

Tacksägelse



Text-art of It is well, it is well with my soul with the help of Tagxedo


Vi är, väldigt, medvetna om vad vi vill och vad vi saknar. 
Sällan lika medvetna om allt vi faktiskt har och allt vi inte saknar ...

När vi så får det, vad det nu är vi vill eller saknar, kommer vi då ihåg att vara tacksamma?

Om vi inte kommer ihåg att vara det, hur ska vi då känna glädje?

Det är så lätt att bara "ticka av listan" och gå vidare till nästa längtan ...

Vad är det då för mening?






Varde ljus ...



Metall




fredag 12 oktober 2012

På tal om fredspris ... Här är min kandidat!


En nyhet, den här veckan, har upptagit mycket av mina funderingar. Mycket.
Många känslor. Beundran och stolthet är två av dem. Fasa och sorg är andra.

För 3 år sedan bestämde Talibanerna att man i Swat, i en vacker dal i Pakistan, inte skulle låta flickor gå i skolan längre.  Som på så många andra ställen.

I en dokumentär, av Adam B. Ellick, berättar Malala Yousafzai, år 2009, om flickornas situation och om sina drömmar. Malala vill bli läkare.


Hon skrev dagbok under dagarna efter hotet som krävde alla flickskolors stängning 2009.
Malala slogs för flickors rättigheter  År 2011 blev hon nominerad till International Children’s Peace Prize.

Den 9 oktober, i år, sköts Malala av Talibaner. Två av hennes kamrater skadades, men Malala var målet för kulorna. Hon är 14 år. Fjorton. 

En talesman för talibanerna säger: "Hon har blivit en symbol för västerländsk kultur i området; hon har, öppet, propagerat för det. ... Låt det här bli en läxa."

Hon har 70% chans att överleva, men antagligen inte utan men. Överlever hon kommer hon antagligen skjutas igen ...

För att hon vill slåss för flickors rätt att gå i skolan. Alla barns rättighet. För att hon vågar säga det.




Läs om nyheten i DN, på SVT och SvD



torsdag 11 oktober 2012

Det är lätt att glömma


Vi glömmer inte att den finns där, hela tiden - cancern

Men vi glömmer, ofta - att man kan bli frisk





Mönster



Gamla mönster
kan vara vackra,
och sköna, som goda minnen


... men oftast är de bara svåra att bryta!








onsdag 10 oktober 2012

När man tänker på saken ...


Som ett konstverk! 
Och när man tänker på saken ...
så är det ju vattenfärger ;)


Vatten i konsten
Onsdagstema





tisdag 9 oktober 2012

Skör men stark


För någon vecka sedan kom kärleken hem med två snigelskal till mig. Tomma. Sköra. Han trodde sig veta att jag nog skulle vilja fota dem. Han känner mig. :)

Idag har de skalen funnits med i tanken av flera anledningar. Först såg jag att Tisdags Tema idag var Spiral, vilket jag inte hade tid att göra något med. Men skalen kom färskt i mitt minne!

Sen handlade hela förmiddagen om sköra relationer och vägar, långsamt vandrande på vägar framåt. Och i bakhuvudet fanns de här skalen.

I all sin skörhet bär de liv. Skyddar varelser som sakta tar sig framåt. 

Jag tror vi bygger starkare murar, hårdare skal, utan att vara mer skyddade från omvärlden än snigeln. Kanske bygger vi så tätt att vi, utan ljus, skadar oss själva?


Det kan vara så att vi är som starkast när vi vågar vara sköra





söndag 7 oktober 2012

Continuing my Eὐχαριστέω - Multitudes on monday




Continuing my Eὐχαριστέω - Multitudes on Mondays: 

906 … amazingly kind strangers
907 … beautiful autumn colors
908 … observing
909 … amazing cloud formations
910 … the sound of thunder
911 … shy smiles
912 … cracks – letting the light in
913 … pen on paper
914 … music videos like THIS
915 … music like THIS
916 … a kind offer by a blog-friend (making me very happy)
917 … a beautiful bouquet of flowers, just like that
918 … a raise – small, but still
919 … invitations