fredag 29 november 2013

"Oooh, hon tar kort!", sa den överraskade byggnaden!




Ordlös Lördag





Note to self


“The next time I feel the urge to criticize I will ask myself two questions: given the same circumstances and no hindsight would I have done better, and who asked me for my opinion in the first place?” The Zen Humanist  

... there are moments I wish I remembered this the way I remember to breathe! 






The science of happiness ... in a, sort of, non scientific way! Inspirational!







Who is Mama Hill? Watch this: The Healing Power of Hugs: Meet Mama Hill




torsdag 28 november 2013

I like ...


... my new storybook
Short "chapters" - just the thing for a busy person ;)







Tittar in hos alla senare (läs: imorgon på min lediga förmiddag)




onsdag 27 november 2013

Rusar förbi och kastar in en rad


Det är redan onsdag och halva veckan har snart gått! Dygnen har för få timmar! Eller ... nej, så är det ju inte. Det är helt enkelt för mycket att göra nu. För mycket? Det är helt enkelt mycket att göra just nu. Mestadels roligt. Men tid till att blogga? Njae ... inte mycket!

Önskar er alla en fortsatt bra onsdag  :) 







måndag 25 november 2013

Vinsten är utnyttjad!




Den tionde november var det tävling hos Marit i utmaningen Helgbilden och jag vann! Jättekul!
Vad vann jag? Jo, ett presentkort på belysningsdesign.se
Och nu är den beställd. Lampan jag funderat på läääänge!
Den ska hänga från vårt nymålade ljusa tak i vardagsrummet för att lysa upp vår omgivning de gånger vi behöver mer än bara mysljus. När den inte är tänd kommer den ändå hänga där och lysa upp vår omgivning genom att bara vara stilren och snygg!

Stort tack till Marit som ordnade så fint pris inför tävlingen!






Tacksamhet ...



Under den här bilden återkommer, (nästan) varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan.
Gör du något liknande? Nämn det gärna i en kommentar :) Tillsammans gör vi vardagen ljusare!


1965 – 1991


Välplanerade dagar som håller sig till planen
årets första ”God Jul!” – scary but nice :)
gemensam insikt – brist på tid begränsar
chillinötter …
… och klubbor
Bacon-macka – borde var med på varje lista ;)
leende expediter
Hjärngympa i all stillhet à skrivarstuga
andras berättelser från hjärtat
närhet
unga vildhjärnors kloka föräldrar
cd i bilen i brist på isskrapa
film-mys en ledig förmiddag
färdig lunch
fredagsmys med världens bäste sambo
hemmafixardag = mycket gjort
slöarsöndag
funderingar – låta hjärnan komma ifatt i tid och rum
aningens jullängtan
sociala medier (med måtta så klart ;))
färdiga lunchlådor – bring on week 48
tro …
… och tvivel
andras delade kunskap
reflektion
begränsningar
högar med olästa böcker









söndag 24 november 2013

Tankar kring min Fototriss


Den här helgen tog jag inga foton så det blir inget bidrag till Marits Helgbild! Helgen har varit lugn - och kameran har vilat - liksom vi!

Men, igår satte jag samman en fototriss på temat minnen. Kanske borde jag inte ha skrivit en inledande kommentar om att den röda tråden troligen bara var synlig för mig :) Det genererade lite av en gissningslek … Inte meningen, men tack för att ni försökte :)

Så, vad är då min osynligt röda tråd?


Den första bilden är andaktsljus. Många ljus tända i bön. Just de här är inte tända av mig – men de symboliserar alla önskningar, böner och alla längtan efter frid som fanns … länge.  ”Man kämpar inte ihjäl en skugga. Den dödar man med ett ljus.” - Sigfrid Siwertz  

Livet kulminerade så småningom – och allt blev inte bra, men mycket blev så väldigt mycket bättre. Tack vare mannen i bild två blev många viktiga delar av livet så innerligt mycket bättre. Han var så innerligt välkommen i mitt liv – genom att ställa det på ända, med en lugn och självklar omsorg jag aldrig vågat förvänta mig av någon så gjorde han underverk. Det är vackert att dela kärleken med en sådan man.

Idag finns fortfarande bitar ur det förflutna, bitar som är delar av mig, som får mig att gråta – för att det blev som de blev, för jag gjorde som jag gjorde, för att jag svek mina barn, för att livet blev krångligt, för … mycket. I mångt och mycket kommer jag aldrig sluta önska att det blivit annorlunda. Men det är en del av mig nu … något jag accepterat. Men, sakta men säkert har jag lärt mig att jag inte är annat än en enkel människa med fel och brister – och inte mindre värd för det. Fel och brister betyder inte att man inte är värdefull. Därav bild nummer tre! ”Var trogen mot det kungliga i dig själv”  - Alfred Tennyson 

Det gör ont att växa, att mogna. Livet är alla känslor på en och samma gång. Man kan inte vänta på att livet ska bli bra. Det ÄR bra. Men man måste våga känna glädje mitt i sorgen och ilska mitt i kärleken ... ja, ni förstår? Livet är allt. Hela tiden. Och det är så fruktansvärt sorgligt och innerligt underbart – klart att det gör ont … det är en hissnande resa. 

People need to be encouraged. People need to be reminded of how wonderful they are. People need to be believed in – told that they are brave and smart and capable of accomplishing all the dreams they dream and more. Remind each other of this. - Stacey Jean Speer 




lördag 23 november 2013

Fototriss - minnen


Minnen: Här finns en personlig röd tråd - kanske inte tydlig för någon annan än mig!
Men så får det vara :) - ingen gissningstävling!



Man kämpar inte ihjäl en skugga.
Den dödar man med ett ljus.

- Sigfrid Siwertz



Du är så välkommen!




”Var trogen mot det kungliga i dig själv”
 - Alfred Tennyson





Memories







torsdag 21 november 2013

Frågor utan svar?


"Think Your Scars Are Ugly? This Artist (Ted Meyer) Thinks You're A Walking Work Of Art.
... they all represent the very instant we became totally different people."




Tanken på att få tillbaka sin känsla av värde för att någon vågar röra vid ärren ... är  ... något jag, tydligen, inte hittar ord för. Alla våra stora ord är så utnötta. Mitt hjärta säger 'profund' - men den svenska översättningen säger i alla fall inte riktigt hur stort jag tycker att det är ...

Vad är det med det då? ... kanske du tänker. Varför blev det här så viktigt för mig, just idag (igen)?
Synliga ärr är svårt nog att bära. men det finns också andra ärr. De på insidan. I själen.

Igår pratade jag med en vuxen kvinna som berättade om hur hon blivit mobbad under hela sin grundskoletid. Nio år. 9. Under en tid då vi ska lägga grunden till att bli trygga vuxna som vågar ta vår plats i världen ... då togs hennes värde ifrån henne, varje dag, i skolan. 

Och jag tänker; vem ser sådana ärr? Vem rör vid dem? 
Hur får man sina ärr sedda när de sitter på insidan?

Kvinnan jag pratade med är inte ensam med att bära ärr på insidan. 
Det förminskar inte hennes smärta.
Det gör det inte bättre.
Bara hemskare.





tisdag 19 november 2013

"'Någon' måste göra något!"






BRIS för vuxna HÄR!

Alla är "någon"
- HÄR kan man gå in och läsa mer om vad man kan göra för att hjälpa till!






Alla tankar som trängs ...



Vad är det? En skrivövning. Läs mer HÄR!




Tiny acts of kindness
piercing my armour 
making it shatter 
in a way 
your
fists
never could









måndag 18 november 2013

Tacksamhet ...




Under den här bilden återkommer, (nästan) varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan.
Gör du något liknande? Nämn det gärna i en kommentar :) Tillsammans gör vi vardagen ljusare!


1943 – 1964

Stora penslar och läckra färger
vattenlösliga färger
förkläden
vaktmästare med arbetsglädje
motor- och kupévärmare
entusiastiska unga gudstjänstvärdar
smarta lösningar
enighet i klubbfrågor
eget té och egen honung i jobbväskan
lättmonterade möbler
tur och ordning
kakor
högläsning
tur
trevlig frissa
kort hår
däckbyte
jubileum
och ute-lunch
toscatårta till kaffet
loppisfynda böcker
+10 grader, sol, 17/11 och fotopromenad på klipporna


“Gratitude can transform common days into thanksgivings, turn routine jobs into joy, and change ordinary opportunities into blessings.” - William Arthur Ward






söndag 17 november 2013

Helg!


Soligt. Inte ett moln på himlen!
En yttepytteliten tur på Soteleden :) 




Förra veckans helgbild var det även tävling.
Jag tror det lottades en vinnare :) - och det blev jag!

Stort tack, Marit!

Snart köper jag belysning, HÄR!






Fototriss - Cirklar


Allt från minsta elementpartikel till stjärnor i galaxer vi inte kan se rör sig i cirklar.
Vi talar om livet i cirklar; livscykeln, tiden, året med dess säsonger …
Planeter, fåglar som flyger, katten runt het gröt … – allt cirkulerar!

När du ser upp på natthimlen och beundrar stjärnorna, glöm inte att du själv är av stjärnstoft!

















torsdag 14 november 2013

Berättartid



NU är årets bästa berättartid.  DET gillar jag. 
Vi får tända ljus och berätta om mannen som ledde en åsna så den skulle hitta rätt medan den bar på något så värdefullt som en mor med sitt barn - stolt i sin uppgift. 
Vi får berätta om hopp. Hopp som kan vara en stjärna på himlavalvet.
Om glädje - som kan vara att våga en framtid.
Om rädslor - som genom att finnas kan hjälpa andra som är rädda.
Om att vara modig när man är så rädd.

Jag gillar den här tiden på året!










onsdag 13 november 2013

You Learn



“After a while you learn the subtle difference

Between holding a hand and chaining a soul,

And you learn that love doesn’t mean leaning
And company doesn’t mean security.

And you begin to learn that kisses aren’t contracts
And presents aren’t promises,

And you begin to accept your defeats
With your head up and your eyes open
With the grace of a woman, not the grief of a child,

And you learn to build all your roads on today
Because tomorrow’s ground is too uncertain for plans
And futures have a way of falling down in mid-flight.

After a while you learn…
That even sunshine burns if you get too much.

So you plant your garden and decorate your own soul,
Instead of waiting for someone to bring you flowers.”


Jorge Luis BorgesYou Learn






tisdag 12 november 2013

Inredning med utsikt



Misslyckade foton KAN bli användbara ;)
(mitt svar på varför jag inte rensar bättre bland mina foton)


Tisdagstema





måndag 11 november 2013

Alla tankar som trängs ...



Vad är det? En skrivövning. Läs mer HÄR!


Våra erfarenheter - Våra verklighetsuppfattningar


En sommardag för ett par år sedan kom en man till min arbetsplats på jakt efter lite ekonomisk hjälp.

Ryktet föregick honom – en vilde från storstan som knarkat sönder sin hjärna och nu var helt ”out of it”. Samhällets bild av honom. Stämplad och klar – gärna för avfärd om kommunen fick önska.

Vi hade inga pengar på plats, vare sig jobbmässigt eller privat. Kreditkort är nog bra i mångt och mycket- men inte kan de ge en slant till någon som behöver inte.

Han tog det bra. Finns det inte så finns det ju inte – men vi kanske kunde höra oss för och så kunde han återkomma? Javisst. Allvarligt- ja!

Men hungern? Hade vi en macka till honom? Jo, är det något vår arbetsplats har så är det ju fika – så macka, visst kunde han få det.

Jag dukade fram i personalköket och satte på kaffe – tänkte att jag lika gärna kunde låta honom sitta ner, och göra honom sällskap. Min kollega fanns ju i bakgrunden som en trygghet.

Två världar delade tid och rum där, över kaffe och macka. Han kunde ta det lugnt en stund sa han – jag hade inga demoner med mig.

Han berättade om demonerna han slogs med nästan varje dag. Högst verkliga demoner. De hade platser i bygden där de kom fram för att sedan vilja förgöra inte ont anande människor. Och han, mannen i soffan mitt emot mig, mannen som alla stämplade som en sönderknarkad galning, agerade skyddsmur.  Han såg demonerna, visste vad de ville och tog, varje dag, på sig att skydda oss andra. Oss. Vi som stämplat honom färdig för avsändning. 

En hjälte. En hjälte som var dag fick leva med att omgivningen inte såg vad han gjorde och, dessutom, såg på honom med oförstående förakt.

Hans verklighet var inte mindre sann för honom än min var för mig. 

När vi skildes åt kunde jag inte annat än beundra hans kamp mot demoner. En skrämmande verklighet som han lever i varje dag. 

En värld med alldeles verkliga demoner.

Hans verklighet.

Min mardröm.









Tacksamhet ...




Under den här bilden återkommer, (nästan) varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan.
Gör du något liknande? Nämn det gärna i en kommentar :) Tillsammans gör vi vardagen ljusare!



1920 – 1942


Varmt välkomnande
försiktig nyfikenhet
vår gamla golf – räddaren i nöden
fotoföreläsning – kanske just för att jag inte höll med om allt
tävlingsbidrag i klubben
ideella medarbetare
upptäckarglädje
jobba hemifrån – med morgonrock o te!
lunch med sambo OCH god vän
strosa p stor möbelaffär (som har värmeljus och servetter ;))
rabatt på matinköp
kaffe- rätt och slätt
färsk lördagstidning till kaffet (ja, att läsa)
småbarnsgos – snusa i nacken
filmeftermiddag – Maria Lang; Farliga drömmar, mys med mord s.a.s.
Nya avsnitt av bra TV- serie
en del telefonsamtal
treårskalas med sång
roliga tävlingar rött té
att få värma händerna i kärlekens
att få ge gåvor
mysig födelsedagsbarnskram


"HÄTILA RAGULPR PÅ FÅTSKLIABEN"Puh såg på med beundran i blicken.-Jag skriver rätt och slätt "Hjärtliga gratulationer", sa Ugglan likgiltigt.-Det ser långt och fint ut, sa Puh högeligen imponerad.-Nå ja, för att vara exakt har jag skrivit så här: "Hjärtliga gratulationer och lyckönskningar från Puh!" Det är ju självklart, att det går åt en hel del blyerts att skriva något så långt.-Ja, det är klart, sa Puh." 




söndag 10 november 2013

Så har det varit helg igen!



När vi väl gav oss i världen idag så var det på 3-års kalas minsann!
DET får man inte gå på varje dag- som tur är, för tårtan var god ;)

Annars har helgen bestått av hemmamys -
stickningen, böcker, filmer, tv-serier och god mat.
Man kan ju ha det sämre- men det är onödigt!









fredag 8 november 2013

People are the best stories



Meet Jack English, a 93-year-old legend who lives in a cabin isolated deep in the Ventana Wilderness. 

While on a hunting trip he learned that an old homestead in the Ventana Wilderness was being put up for auction by the estate of a childless heiress. He put a bid on the property and won. On the land he built a small cabin using materials from the land and milling trees by hand. When his wife passed away, Jack effectively left "society" and moved to the cabin full time.





Trött?


Du har hört det? Ekot genom landet; ”Jag är så trött.” Och kanske känner du igen dig. Du kanske till och med var en av alla de trötta själar som sa det? Vi undrar kanske lite till mans (och kvinns) var sommarens lust till äventyr tog vägen och var leken och fnittret försvann.
Nu menar jag inte att det är dåligt att vara trött eller ens tråkigt att vara nöjd med soffhörnet eller ens att höstens allvar skulle vara tungt på något sätt. Men det är annorlunda.

I en värld där allt förväntas rulla på som om inga nyanser finns så har vi börjat tro att det är det som är normen.

Det är det inte.

Jag tror att vi behöver stunder, hela perioder med vila och eftertanke. Kanske är du som jag – kanske behöver du också den här tiden.

Men det skrämmer oss lite. För; ska det vara så?

Istället för att njuta av det beklagar vi oss lite och kanske, innerst inne, skrämmer det oss till och med. Det är ju meningen att vi ska vara så glada, att det ska hända så mycket hela tiden. En människa som står still är en tråkig människa? Eller …

Kanske är vi inte sprudlande livliga nu när vi njuter av soffhörnet, inomhusaktiviteterna, de olästa böckerna och, om vi är så lyckligt lottade, får ”nöta” lite med våra nära och kära. Vi får vara förnöjsamma.

Förnöjsamhet. Ett ord som fått en klang av att inte vilja framåt i en rusande värld betyder faktiskt att vara till freds med att man är där man är just nu, både i tid, rum och tanke. Kanske borde vi återerövra ordet – och samtidigt återta rätten att ta det lite lugnare periodvis. Rätten till stillhet, till vila och ro.

Så, jag tänder ljus och njuter av långa fikastunder, mys i soffan framför en film, en god bok, stickningen … det finns så mycket mys. Nu lyssnar jag på musik – tar mig tid att utforska. Nu leker jag med foton i datorn. Nu …


… har jag inte det minsta tråkigt. 




Fredagstema






torsdag 7 november 2013

... things that make me smile!




... things that make me smile!



Rusar till jobbet - kikar in hos er andra ikväll :))
Ha en bra en!