måndag 10 mars 2014

Projekt Rosie av Greame Simison


Don Tillman är 39 år gammal och ska gifta sig. Han vet bara inte med vem än. Han ser bra ut men har aldrig riktigt passat in i några sociala sammanhang och har svårt att få kontakt med kvinnor. Men som den strukturerade forskare Don är utformar han Projekt fru - ett mycket grundligt frågeformulär - som ska hjälpa honom att hitta den perfekta partnern. Hon får absolut inte röka, dricka, ogilla kött, komma försent eller rubba hans inrutade liv.
Rosie Jarman gör allt detta. Hon är även spontan, smart och snygg, jobbar som bartender och vänder upp och ner på hela Dons tillvaro. Eftersom han är professor i genetik kan han hjälpa henne i sökandet efter hennes biologiska pappa. Och ju mer Don engagerar sig i Rosies jakt, desto mer börjar han släppa på sina strikta rutiner. Hon drar ut honom ur hans trygga men trista tillvaro och han börjar förstå att man inte kan hitta kärleken med hjälp av vetenskapliga tester.
Visst låter det som om man ska få läsa en lättsam kärleksroman om en lite udda man och en förlösande fri och vacker kvinna - lite mysigt och aningens intelligensbefriat (ärligt talat)? Till del är det just så. Men den ger också en insyn i  att alla, faktiskt, inte har samma verklighet.

“But I’m not good at understanding what other people want.’‘Tell me something I don’t know,’ said Rosie for no obvious reason.I quickly searched my mind for an interesting fact.
‘Ahhh…The testicles of drone bees and wasp spiders explode during sex.”

Don talar i början av boken inför en klass med föräldrar och barn där barnen har Asberger. Den biten är speciellt klockren. Hård men klockren. Och den ger en insyn i, och en förståelse för, Dons anledning till sin udda (nåja - det beror ju på vem man frågar) tillvaro ... Möjligen. För egentligen får man aldrig veta vilken bokstavskombination Don har - om han har en. Kanske är det helt enkelt D O N - just som min är E V A. Kanske spelar vi alla det sociala spelet för att ingen ska förstå att vi är unika ...


“And how could I be sure that other people were not doing the same — playing the game to be accepted but suspecting all the time that they were different?”


“Asperger's isn't a fault. It's a variant. It's potentially a major advantage.”

 Boken är bra. Lättsam. Förutsägbar, men inte tråkig. Lite "feel good"-känsla men med en ovanlig "rollsättning"! Bitvis är den riktigt rolig :)

Citaten är på engelska för att  jag valde att läsa den på engelska. Mina goda kollegor i bokklubben på jobbet läser den på svenska - oavsett så har vi (kanske) läst samma bok. Det kan bli en spännande träff kring den här boken!

Du kan köpa den som pocket. Här (på engelska), men också här, här eller här … och på en massa andra ställen också förstås! Man kan säkert låna den på biblioteken också!






3 kommentarer:

  1. Roligt att höra att du också läser böcker in originalspråk. Tycker att man tappar alldeles för mycket i en översättning.

    Åsså en sak till: tycker det är ganska bedrövligt att man kallar dessa "sjukdomar" som bokstavskombination. Grrrrrr. Känner två personer som är "drabbade", å jag lovar att de är och har tillgångar, vilket gör mig riktigt glad.

    SvaraRadera
  2. Så du läser den på engelska, så duktig du är... själv läser jag så sakta på engelska så jag tappar tålamodet :)

    SvaraRadera
  3. Vi alla har drag av Asperger :) Det är verkligen ingen sjukdom utan räknas som funktionsnedsättning. Och så många varianter som finns!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...