torsdag 16 oktober 2014

Något att hoppas på när det värsta har hänt av Per Arne Dahl



Något att hoppas på när det värsta har hänt av Per Arne Dahl

Per Arne Dahl, präst och en av Norges mest lästa kristna författare, hade länge tänkt skriva en bok om sorg.
Han hade arbetat med sörjande i många år, både i mer vardagliga sammanhang och efter stora katastrofer som branden på färjan Scandinavian Star 1990 och tsunamin i Sydostasien 2004.
Han ville skriva en slags hyllning till alla dem som lever vidare trots att det värsta har hänt, och han ville samtidigt sträcka ut en hand till läsare som sörjer.
Boken var nästan klar. Titeln skulle, översatt till svenska, bli ungefär ”Att resa sig upp när jorden skakat”. Så blev det fredag en sommarvecka 2011. Den 22 juli, ett datum som Norge aldrig kommer att kunna glömma.
Händelserna i Oslo och på Utøya skakade stora delar av världen. Och gjorde Per Arne Dahls arbete än mer angeläget – för det finns fortfarande något att hoppas på, också när det värsta hänt:

”Hoppet är ett sätt att angripa framtiden på. Inte en lyckobetonad verklighetsflykt utan snarare en inre drivkraft som vill framtid, som vill kämpa för en fortsättning på livet.”

Det här är inte en bok som slätar över sorger, förtvivlan eller ondska. Den konstaterar att de finns och är en del av vårt liv. Att livet gör ont. Att vi alla drabbas. Att det inte är Guds straff, eller val, eller illvilja. Att hoppet finns även där förtvivlan finns.

Vad säger man om en bok om sorg - en bok som berör? Det är inte mycket jag kan säga som gör den rättvisa.

Jag bjuder på några citat - och rekommenderar varmt att ni läser den själva!


Det finns prövningar som är fullkomligt obegripliga … Livet går inte ihop.

Lidandet är så obegripligt att vi behöver en himmel över livet för att kunna leva på jorden.

Gud är ingen lyckoautomat. Han är inte chef över en massa änglar som råkar stå på vakt på ett visst ställe vid en viss tidpunkt. Han är ingen nyckfull härskare som ser på vissa människor med välvilja och på andra med motvilja.

Som präst blev jag förvånad över hur bra de klarade sig utan att ha någon gudstro. I början var detta nästan lite tankeväckande och besvärande för en Herrens tjänare. Men … ” … om Gud nu är så stor som teologerna vill få till det måste det vara god teologi att varken vår tro eller vår icke-tro kan begränsa Gud.”

”Vi kommer ofta att gripas av förtvivlan, som alla sårbara människor gjort de senaste decennierna. Därför ör det dags att säga att livsmod inte är motsatsen till förtvivlan utan kraften att gå vidare trots förtvivlan” – Rollo May, ett par år efter Martin Luther Kings död

Gränsen mellan gott och ont går nämligen inte emellan oss utan rakt igenom oss alla.

Läs även Kyrkpressens Erika Rönngårds recension HÄR!


Den finns att köpa HÄR och HÄRMan kan säkert låna den på biblioteken också.








5 kommentarer:

  1. Verkar vara en bra bok! Har du läst Tomas Sjödins böcker? Särskilt hans bok "Reservkraft" tycker jag är helt fantastisk. Han skriver också om tron på Gud när det värsta händer, när man förlorar sitt barn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tomas Sjödin är fantastisk, både som författare och föreläsare! Han känns äkta, genuin och medmänsklig!

      Radera
  2. Å när ska du gräva fram Leif G W Perssons bok från hyllan;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lugn, bara lugn :) Den här är det någon vecka sedan jag läste och jag HAR ju en bok på gång redan - men när den är slut så lovar jag läsa Leif G W ... för du har redan införskaffat "Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe"? ;)

      Radera
  3. Usch, jag får rysningar längs med ryggen varje gång jag läser om Utöja. Snacka om obegriplig sorg. Viktigt att det finns såna här böcker.
    /Kiki

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...