fredag 9 januari 2015

Om vi inte börjar nu - när ska vi då börja?



Nu är vi där igen. Vi har blivit uppmärksammade på att något hemskt har hänt i världen. Ett terrordåd.

Nu fundera vi mycket på hur hjälplösa vi är. Hur små våra liv är. Hur inget vi gör kan göra någon större skillnad.

Det är fel.

Terroristerna är få. Väldigt få. Skillnaden är att de GÖR.

Det är lättare att börja fundera på hur få de är om man på allvar tar till sig att det inte handlar om hela den islamska världen. På samma sätt som inte alla norrmän är terrorister för att det som hände i Utøya vilar på en norrman.

Världen ÄR alla människor som lever sina liv i önskan att deras nära och kära ska ha det bra, som vill sätta mat på bordet och ha tid över på dagenför att krama sina barn och läsa en bok, se på solnedgången, hålla en käresta i handen eller, helt enkel, vara i fred. Inte i fred som i ensam utan som i FRED.

Vi är många.Väldigt många.Vi kan också GÖRA.

Vi kan ta ställning. VI kan låta bli att säga att ”alla är sådana”, till exempel. Då är vi med och skapar fred. Ingen har då fått några tokiga rasistiska idéer på grund av något vi lagt kol på.
Nästa gång någon säger ”ja, jag tänker då fortsätta säga negerboll”, skämtar om att de är ”mörkrädda” när någon mörkhyad sitter på samma buss eller säger att ”de kan väl åka hem om det nu är så dåligt här” när det pratas om asylsökande som behandlas dåligt i Sverige … ja, då kan vi i alla fall fråga hur de tänker. Kanske har de glömt att alla människor helst vill att deras nära och kära ska ha det bra, som vill sätta mat på bordet och ha tid över på dagenför att krama sina barn och läsa en bok, se på solnedgången, hålla en käresta i handen eller, helt enkel, vara i fred och vi kan få vara medmänniskor som får påminna dem om det.

“Of all the preposterous assumptions of humanity over humanity, nothing exceeds most of the criticisms made on the habits of the poor by the well-housed, well- warmed, and well-fed.” ― Herman Melville


Nej, vi kan inte skapa världsfred idag – kanske inte någonsin. Men vi kan se till att vi inte bidrar till motsatsen med alla våra små handlingar.

Vi är många. Vi kan. Men vi behöver känna ansvar i det lilla och det kan göra ont, vara obekvämt och stöta på motstånd. Men inte förrän vi gör och säger det vi VET är rätt kan vi vara medmänniskor som faktiskt förändrar välden.

“It takes great courage to open one's heart and mind to the tremendous injustice and suffering in our world.” ― Vincent A. Gallagher

Charlie Hedbo är en tidning som bjudit på mycket satir och kommer att fortsätta att göra det. Jag tycker inte om deras satir. Jag tycker att mycket av den är kränkande för så många på så många sätt att jag inte vet var jag ska börja. Men det som de utsattes för här om dagen … Nej, de har inte ”sig själva att skylla”. Och; nej, det är inte ”de j…a muslimernas fel”. Extremisterna som gjort det till sin uppgift att ”ta itu” med tidningen är PERSONER som gjort oerhört fel … som glömde att det var människor de hade att göra med.

Undrar just om någon sa emot när de drog sina fördomar och ideologier inför sin familj och sina vänner? Nej, kanske inte. Kanske för att ”jaja, det har inte med mig att göra”. Kanske av andra, väldigt mycket större anledningar. Men de sitter antagligen någonstans nu och undrar vad de kunde ha gjort för att det här inte skulle ha hänt.


Jag önskar att vi alla ska orka vara personer som aldrig ska behöva utsätts för det. Jag hoppas vi ska kunna se tillbaka på våra liv och säga att vi gjorde vad vi kunde!


Om vi inte börjar nu - när ska vi då börja?








6 kommentarer:

  1. Otäckt är det! Och det mest otäcka är att några människors handlingar i så stor grad kan göra så att klyftorna och oförståelsen mellan grupperna i vårt globala samhälle ökar än mer.
    Det är långt till fred på jorden! Alla borde göra sitt bästa för att motverka de onda krafterna och allt hat i samhället genom att visa omtanke och sprida glädje där man kan.
    Ha en bra helg!

    SvaraRadera
  2. Bra tänkt och funderat!

    SvaraRadera
  3. Håller med dig om allt du skriver! Jag fick in en insändare om just det här, att det är individer, inte en hudfärg, ett ursprung eller en religion, som gjort dåden och att vi måste komma ihåg det och aktivt arbeta mot hatet, från och mot alla håll. Jag ska se om den texten kanske kommer på bloggen oxå någon dag...

    SvaraRadera
  4. Bra skrivet.
    Själv orkar jag inte engagera mig...bloggmässigt iallafall.
    Har inte varit något snack om det på jobbet, de första två dagarna där för i år fylldes av en massa annat..vi hade inte tid att reflektera över sådant.

    Men på Måndag kanske....vi får väl se.

    Ha en fin afton.

    SvaraRadera
  5. Jättefint och tänkvärt inlägg. Men jag säger som du, VARFÖR måste vissa hålla på och kränka det som är allra heligast för människor. T.ex. Jesus hos oss och Moh*ham*med i Is*lam. Jag tycker det är OK att göra satir av politiker och makthavare men religiösa förgrundsgestalter kan få vara ifred, enligt min åsikt. Minns ju hur många människor det var som blev upprörda när Jesus valsade runt på en utställning som hom*o*se*xuell. Vilket naturligtvis inte på något sätt urskuldar defruktansvärda handlingar som världen har fått bevittna i Paris.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Kloka ord Eva. Vår värld är komplicerad och den har nog alltid varit det. Satir är ok, oavsett om det handlar politiker, religion och annat. Det är bra att man belyser saker på olika sätt, ifrågasätter, vrider och vänder på dem, enl min åsikt. Vi skulle fortfarande tro på att jorden är platt om det inte funnits de som ifrågasatt det.

    SvaraRadera