onsdag 30 september 2015

Onyanserat klagomål på ”dig”



Du klagar mycket över de tiggare som nu finns på många platser i Sverige. Det låter väldigt mycket i den här stilen:

Vad har de här att göra
Får man verkligen göra så här i Sverige
Det är bättre att hjälpa dem lösa problemen i deras egna länder
Det ser så skräpigt ut i mitt kvarter – måste de släpa omkring på allt
Jag ger dem aldrig pengar – man vet ju inte om det går till kriminalitet
… eller droger
… eller sprit
… eller någon som blir rik på att utnyttja dem
Jag tänker då inte ha dåligt samvete för att jag inte ger pengar till dem
Jag har nog med mitt eget
Samhället borde göra något
Jag tycker att man ska förbjuda tiggeri

Helt klart tycker du att tiggeri är något som handlar om de fattigas oförskämdhet och om hur kränkande det är att behöva se på deras elände. De, och det, är en oangelägenhet för västvärldens privilegierade.
 - Eller … va’? Det finns de i Sverige som inte heller har det så bra? Eller …?
Javisst. För alla tiggare är inte ”snyltare från andra länder”! Det sitter svenskar också där ute i kylan och vill ha en slant för att klara dagen – för att slippa sova under en bro – i bästa fall.
 - Men, jag tänkte inte på dem. För ”de har väl gjort något fel i sitt liv för att hamna där – de flesta är säkert kriminella”!
Jahaja- så du är den som skapat all skit du själv varit med om? Allt du råkat ut för som varit hemskt har alltid legat i dina egna händer? För ”shit never happens”? Eller hur var det?

Personligen är jag så innerligt trött på alla förutfattade meningar och hur det ska rackas ner på medmänniskor som vi inte ens känner.

Hade jag varit fattig – så fattig att jag blev tvungen att sätta mig och tigga – ja, då hade jag nog också hellre suttit i ett annat land och gjort det. Ett rikare förstås, av den enkla anledningen att det där skulle finnas en chans att få något, men också ett annat land för att ingen känner mig där - för jag tror inte att vi är unika här i Sverige på så sätt att det bara är vi som gnäller nyanslöst – det är nog en allmänmänsklig syssla … och Gu’ förbjude att jag skulle behöva lyssna till dig när du skulle prata bakom ryggen/över huvudet på mig och/eller slänga glåpord efter mig - och vi faktiskt kanske kände varandra, och jag skulle förstå vad du sa.

VILL du inte ge pengar – gör inte det. Men skyll inte ifrån dig om du får dåligt samvete.
KAN du inte ge pengar ska du inte heller ha dåligt samvete (men det är också bevisat att den som har väldigt lite är mer benägen att dela med sig. Empati? Fint ord - finare egenskap).

Och om du tycker att EU ska ta tag i problemen i de länder varifrån tiggarna kommer – ja, men se då till att rösta rätt i EU-politiken och låt dem ta hand om det. För EU är ju så bra? Eller var det du som sa att du tycker att EU krånglar till det för oss här i Sverige med en massa konstiga regler? ”De är ju värdelösa – vi skulle aldrig ha gått med”! Är du en av de som inte orkade rösta? Och ... nej, men oj, då … de flesta fattigare länder i Europa länder är  ju tydligen inte med i EU ändå … jaja, de får väl reda ut sig själva då så de kan gå med … men, javisst ja, då har vi förhoppningsvis gått ur - om vi får som du vill ...?

Om du vill ge en slant till tanten utanför affären – men, så, gör då det – utan att ursäkta dig. Man FÅR ge till de fattiga. Ska man ens behöva fundera på varför man vill göra en god gärning? Kan man inte bara få vara glad över att man kan?

Märks det att jag är upprörd?

Skäppan är full och rinner över.


Nu känns det liiiite bättre! Ja, för jag har TYCKT en massa … man är ju inte mer än människa!


Bonusmaterial: Läs en bra artikel om tiggeri av Dick Harrison HÄR!






måndag 28 september 2015

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

4209 – 4229
att kunna tänka om
att kunna vara tyst
bokat julbord (när nu boendet redan var bokat ;))
promenad med barn som har trillioner frågor
uppehåll
knep &trix
bokmässan
trevliga möten med författare
små oaser av lugn på bokmässan
utmaningar
busslinjer
en hel dag hemma
cypriotiska köttfärsbiffar
en helledig helg
en biltur  till musik och sång
träffa guddottern
ostörd sömn
glömska
goa mackor
hörlurar












söndag 27 september 2015

Mer än En smakebit på søndag: The Egg by Andy Weir

Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Men den här gången vill jag gärna förmedla en text som jag, helt enkelt, föll pladask för. Läs sedan andras smakbitar för dagen HÄR!

För ett tag sedan skrev jag en smakbit ur The Martian av Andy Weir (Ensam på Mars, på svenska) - ni kan läsa den HÄR. Lite senare skrev jag om den kommande filmen (premiär redan den 2 oktober - Whoop! Whoop) - läs om det HÄR!

När kommer jag till sak? Nu; Jo, författaren Andy Weir - han verkar vara riktigt skön. Läste lite trådar på Reddit där han svarar på människors frågor. Han svarar inte bara på någon enstaka - han svarar på alla (bra nära i alla fall) frågor - läs HÄR!
Där hittade jag DEN HÄR tråden - en tråd om en kort berättelse som heter The Egg. Jag tycker att den är helt fantastisk. Och slutknorren ... vad kan man säga? En del kan skriva så de grå vaknar och världen blir större med bara ett "tänk om ...". 

Det finns inget som faller alla i smaken - men kanske faller den även i din!


OCH; den fanns på svenska (samt Nynorsk och Bokmål) också! Håll i hatten, och håll till godo:

The Egg
Written by Andy Weir
Translated by Amy Vong

Du var på väg hem när du dog.
Det var en bilolycka. Inget speciellt anmärkningsvärt, men ödesdiger i alla fall. Du efterlämnade en fru och två barn. Det var en smärtlös död. Sjukvårdarna gjorde sitt bästa för att rädda dig, men till ingen nytta. Din kropp var så fullständigt splittrad att det var bättre på det sättet, lita på mig.
Och det var då du träffade mig.
”Vad… Vad hände?” Frågade du. ”Var är jag?”
”Du dog,” Sa jag, sakligt. Ingen mening med att skräda orden.
”Det var en… en lastbil och jag slirade…”
”Japp,” sa jag.
”Jag… Dog jag?”
”Japp. Men må inte dåligt över det. ”Alla dör,” sa jag.
Du såg dig omkring. Det var intet. Bara du och jag. ”Vad är det här stället?” Frågade du. Är det här livet efter döden?”
”Mer eller mindre,” sa jag.
”Är du gud?” Frågade du.
”Japp,” svarade jag. ”Jag är Gud.”
”Mina barn… min fru,” sa du.
”Vad är det med dem?”
”Kommer de att vara ok?”
”Det är det här som jag gillar att se,” sa jag. ”Du dog nyss och din huvudsakliga oro är för din familj. Det är bra grejor här.”
Du tittade på mig med fascination. I dina ögon, såg jag inte ut som Gud. Jag såg bara ut som någon man. Eller möjligtvis kvinna. Någon vag auktoritetsfigur, kanske. Mer en mellanstadielärare än den allsmäktige.
”Oroa dig inte,” sa jag. ”De kommer klara sig. Dina barn kommer komma ihåg dig som perfekt på alla sätt. De hann inte utveckla förakt för dig. Din fru kommer att gråta på utsidan, men hemligt lättad på insidan. För att vara rättvis, höll ditt äktenskap på att rasa. Om det är till någon tröst kommer hon känna sig väldigt skamsen för sin lättad.”
”Åh,” sa du. ”Så vad händer nu? Kommer jag till himlen eller helvetet eller något?”
”Ingetdera,” sa jag. ”Du kommer att bli återfödd.”
”Ah,” sa du. ”Så hinduerna hade rätt,”
”Alla religioner har rätt på deras egna sätt,” sa jag. ”Gå med mig.”
Du följde med medan vi strosade genom tomrummet. ”Var går vi?”
”Inget särskilt ställe,” sa jag. ”Det är bara trevligt att gå medan vi pratar.”
”Så vad är meningen?” Svarade du. ”När jag blir återfödd kommer jag bara bli ett oskrivet blad, intressant? Ett barn. Så alla mina upplevelser och allt jag gjorde i det här livet kommer inte att spela någon roll.”
”Inte så!” Sa jag. ”Du har all kunskap och upplevelser av alla dina tidigare liv inom dig. Du kommer bara inte ihåg dem just nu.”
Jag slutade gå och tog tag i dina axlar. ”Din själ är mer magnifik, vacker och gigantisk än du någonsin kan föreställa dig. Ett mänskligt medvetande kan endast rymma en liten bråkdel av vad du är. Det är som att sticka ditt finger i ett glas vatten för att se om det är varmt eller kallt. Du lägger en liten del av dig själv i behållaren, och när du drar tillbaka det ut, har du vunnit all erfarenhet det hade.”
”Du har varit i en människa dessa 48 år, så du har inte sträckt dig än och känt resten av ditt enorma medvetande. Om vi umgicks här tillräckligt länge, skulle du börja komma ihåg allt. Men det finns ingen mening att göra det mellan varje liv.”
”Hur många gånger har jag blivit återfödd då?”
”Åh, många gånger. Många många gånger. Och i många olika liv.” sa jag. ”Den här gången kommer du att bli en kinesisk bondflicka år 540 e.kr.”
”Vänta, vad?” Stammade du. ”Skickar du mig bakåt i tiden?”
”Tja, tekniskt sett jag antar det. Tiden, som du känner den, existerar endast i ditt universum. Saker är annorlunda där jag kommer ifrån.”
”Var du kommer ifrån?” Sa du.
”Åh, javisst,” förklarade jag ”Jag kommer någonstans ifrån. Någon annanstans ifrån. Och det finna andra som jag. Jag vet att du kommer vilja veta hur det är där, men för att vara ärlig skulle du inte förstå.”
”Åh,” sa du lite besviket. ”Men vänta. Om jag blir återfödd till andra platser i tiden, skulle jag ha kunnat interagera med mig själv vid någon tidpunkt.”
”Visst. Händer hela tiden. Och med båda liven endast medvetna om dess egna livslängd vet du inte ens att det händer.”
”Så vad är meningen med allt?”
”Seriöst?” Frågade jag. ”Seriöst? Frågar du mig om livets mening? Är det inte lite stereotypt?”
”Tja, det är en rimlig fråga,” envisades du.
Jag såg dig i ögonen. ”Meningen med livet, anledningen till att jag gjorde hela det här universumet, är för att du ska mogna.”
”Du menar mänskligheten? Du vill att vi ska mogna?”
”Nej, bara du. Jag gjorde hela det här universumet för dig. Med varje nytt liv växer du och mognar och blir ett större och mer avgörande intellekt.”
”Bara jag? Hur är det med alla andra?”
”Det finns ingen annan,” sa jag. ”I detta universum, finns det bara du och jag.”
Du tittade tomt på mig. ”Men alla personer på jorden…”
”Alla dig. Olika inkarnationer av dig.”
”Vänta, är jag alla!?”
”Nu fattar du det,” sa jag med en gratulerande klapp på ryggen.
”Jag är alltså varenda mänsklig varelse som någonsin levt?”
”Och som någonsin kommer att leva, ja.”
”Jag är alltså Abraham Lincoln?”
”Och du är John Wilkes Booth, också,” fyllde jag i.
”Jag är alltså Hitler?” Sade du, skräckslaget.
”Och du är miljonerna han dödade.”
”Jag är alltså Jesus?”
”Och du är alla som följde honom.”
Du föll i tystnad.
”Varje gång du gjorde någon till offer,” sade jag, ”gjorde du dig själv till offret. Varje handling av vänlighet du har gjort, har du gjort för dig själv. Varje glatt och ledsamt ögonblick upplevt av vilken som helst dåvarande människa som fanns, eller kommer att finnas, är upplevd av dig.”
Du tänkte under en lång stund.
”Varför?” Frågade du mig. ”Varför göra allt det här?”
”För att någon gång, kommer du bli som jag. För att det är vad du är. Du är ett av mitt slag. Du är mitt barn.”
”Åhå,” sa du klentroget. ”Menar du att jag är en gud?”
”Nej. Inte än. Du är ett foster. Du växer fortfarande. När du har levt varje mänskligt liv genom alla tider, kommer du ha växt tillräckligt för att bli född.”
”Så hela universum, ” sa du, ”är endast…”
”Ett ägg.” Svarade jag. ”Nu är det dags för dig att gå vidare till ditt nästa liv.”
Och så skickade jag iväg dig.







lördag 26 september 2015

Kid President - A Pep Talk for the World



"Lets live in the world where awesome is celebrated every day 
- where people treat people like they're people."





fredag 25 september 2015

Summering av dagen



Det var mycket folk - ingen överraskning.
Det var väldigt trevligt - vilket var helt väntat  :)

Men att det skulle bli så dyrt ... det var ju ... inte planerat!
Så, medan vi äter gammalt bröd uppblött i varmt vatten (om vi tycker att vi har råd att värma det) här i hushållet under nästa månad, så har vi i alla fall en massa bra böcker att underhålla oss med :D Det är ju inte illa! ;)

#allaböckerärintemedibild #hurkulsomhelst #bokmässan2015






Idag ...


... Bokmässan!









onsdag 23 september 2015

Tack Google :)


Om det inte var för Google ...



... hade jag, totalt, missat att det är höstdagjämning idag. 
Kl. 8.21 - för att vara exakt!




Ha en fin Höstdagjämning!
En extra kaffe på det kanske?








måndag 21 september 2015

"Same old, same old ..."




He's back!
And this time there will be dragons.
Dragons!

Let the fun begin!



And some time during this series there will be an end to Clara.

Good. She was never my favourite! 






Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!



4189 – 4208 


Höstluften
inomhusjobb- speciellt när det regnar
mugg med kaffe som värmer både inuti och kalla händer
te och macka
en hel dag med träffar med ungdomar i olika konstellationer
varm, god grönsaksgryta när jag kom hem sent
picknick utanför kyrkan – mellan skurarna
uppmärksamhet
förståelse
integrationsgrupp som vill
att kunna hjälpa till
Eftersnack
skönt biltur
skönt slapp ledig dag
kursdagar
konflikthantering
omskakade beteendemönster
höstens elfilts-premiär
popcorn poppade i ekologisk kokosolja
pausövningar







Var rädd om dig.
Det finns bara en som du!







söndag 20 september 2015

En smakebit på søndag: Nattens Cirkus av Erin Morgenstern


Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR!


Goodreads sida f boken HÄR!
Baksidan av boken bjuder på följande:
Cirkusen anländer utan förvarning. Den föregås inte av några reklamutrop, inga flygblad på lyktstolpar och anslagstavlor. Plötsligt är den bara där, på en plats där den inte fanns i går. Cirkusen öppnar vid mörkrets inbrott och stänger i gryningen.
Läs mer HÄR!

I en artikel i DN om författaren och hennes debutroman (som detta är) kan man läsa följande:
Amerikaner som Erin Morgen­stern får helt andra associationer när de hör ordet cirkus. Där fanns det sideshows med skäggiga damer och sälmänniskor; där fanns spågummor, trollkarlar och mystik. Utan tvekan har Morgenstern minst ett dussin gånger läst Ray Bradburys fantastiska ”Something wicked this way comes” (på svenska som ”Oktoberfolket” i översättning av Olov Jonason). Man bör i sammanhanget också nämna Angela Carters ”Nights at the cirkus” som en trolig inspiration för den här romanen.

Då förstår du att det inte handlar om den sortens cirkus vi vanligtvis associerar till - för det gör det verkligen inte!

Här kommer min smakbit ur boken:

    Med biljetten i handen står du i en obruten rad med andra besökare på väg in i cirkusen, följer de taktfasta rörelserna hos den svartvita klockan medan du väntar.
    Efter biljettkuren finns den enda ingången, genom ett tungt, randigt draperi. En efter en passerar människorna in och försvinner utom synhåll.
    När det är din tur drar du undan tyget och stiger fram, endast för att slukas av mörker när draperiet sluter sig igen.
    Det tar ett litet tag för ögonen att vänja sig, sedan börjar små, små ljuspunkter att dyka upp, som stjärnor. De kantar de mörka väggarna framför dig.
    Och fastän du alldeles nyss var så nära de andra cirkusbesökarna att du kunde ha rört vid dem så är du nu ensam när du trevar  dig fram genom en labyrintliknande tunnel.
    Tunneln slingrar sig och vrider sig, och det enda ljus som finns är från de minimala punkterna. Det finns inget annat sätt att avgöra hur långt du har gått eller i vilken riktning du rör dig.
    Slutligen kommer du fram till ett nytt draperi. Tyget känns lent som sammet i din hand och delar sig villigt när du rör vid det.
    Ljuset på andra sidan är bländande.







fredag 18 september 2015

Muslims Aren't Dangerous


Some days ago I posted a Youtube-clip from John Green where he talks about "Understanding the Refugee Crisis in Europe, Syria, and around the World" - you can watch it HERE!

This is a clip from his brother Hank Green - another fast talking, clear minded person worth listening to. He talks about the fear of Muslims. Hank is upset because of THIS RESENT STORY.




"... many people in america are afraid of Muslims ... Now, of course it's not super-comfortable to recognize your own problems - and it doesn't make you feel all good - which is why this video isn't going super-viral - but since it is the actual problem, and also one that we can deal with, conceivably, since we are the ones with the problem - that's what I want to talk about."

It is not only in America many people are afraid.
So this applies to many more - probably, to some extent, even you and me.

Thank you, Hank!




26/9 - 15 I add this ... 'caus; Continents are dumb








Uppiggande konflikthantering?





Höst.
Regn.
För mycket att göra.
Trött.

Men - istället för att ta ledigt och vila i helgen ska jag på kurs:
Konflikthantering för lärare, ungdomsledare och föräldrar

Blir jag inte piggare av det så vet jag inte vad som ska kunna tänkas hjälpa ...
.... förutom lite mer semester kanske ;)

Tack för din fina kommentar BP - det blev ett inlägg :)











tisdag 15 september 2015

Böcker jag läst i augusti


Så tog semestern slut och vardagen slog till som en orkan och det var bara att virvla med. Läsa blev en bristvara. Tid i sig kändes plötsligt som en bristvara. Samma efter-semestern-chock varje år, kanske borde man vara van .. eller blir den faktiskt lite värre med åren? Det känns så!

Klickar man på titlarna kommer man till Goodreads sida för boken för att ni kanske vill läsa vad det faktiskt står att boken handlar om. Den här gången får ni söka själva på någon av de svenska nätbokhandlarna om ni vi veta vad de handlar om, på svenska (nåja, en del av dem är ju på svenska även på Goodreads ;)):


Gravkamrarna I Atuan av Ursula K. Le Guin
Läste bok ett i den här serien i juli (skrev om den i juli-sammanfattningen som finns HÄR) och gav den en trea – den här håller samma stil och får samma betyg.

Den yttersta stranden av Ursula K. Le Guin
Sista boken i serien om övärlden – en trea till.

Is That a Fish in Your Ear? The Amazing Adventure of Translation av David Bellos
En bok om spark. Intressant. Bitvis. MYCKET hypotetiskt svammel. En tvåa.

The Perks of being a wallflower
av Stephen Chbosky
Hade sett filmen redan – en film som är en SÅ bra ”Tala Film Tala Liv”-film. Speciellt med ungdomar. Ville nu läsa boken. Blev inte besviken. En fyra.

Geim av Anders de la Motte
En bok som jag läste för att det blev valet i en bokcirkel jag är med i.
Jag förstår att man gör filmer/tv-serier av böcker – för storyn är bra. Men att skriva en bok som om man skrev en film/tv-serie? Bara NEJ! En etta!

It’s kind of a funny story av Nick Vizzini
En rolig, varm bok om en kille med depression. En kille som förstod att söka hjälp när det höll på att gå över styr. Författaren beskriver människorna i den med kärlek. Jag tycker mycket om den – och har skrivit lite om den HÄR! Den fick en fyra.

Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger
Jo, upplägget tilltalade och det började bra … och fortsatte bra långt in i boken. Men slutet. Verkligen? En trea.

Slagskämpen av Mikey Walsh
En bok som skar sig i mig av anledning att han själv skrev ner sitt folk till hatarnas nivå många gånger. En tvåa.

Vägen av Cormac McCarthy
Omtalad dystopi som inte fångade mig. Den lovade mer på nästa sida, hela tiden. Mer blev det inte. En tvåa.

The Love Song of Miss Queenie Hennessy av Rachel Joyce
Nu snackar vi bok! För de som läst Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd och gillat den är ju den här ett måste. Här får vi vet mer om Queenie som Harold gav sig ut sin pilgrimsfärd för. Berättelsen fördjupar den vi läst i första boken och ger oss fina människoporträtt. Jag lyssnade på den här och var tacksam över det – det är en långsamt berättad bok, och om jag hade läst den själv skulle jag ha skummat och därmed förlorat mycket av det som var bra med den. Finns ännu inte på svenska tyvärr – men håll ut, jag antar att den kommer. En femma.

The Bad Beginning (A Series of Unfortunate Events #1) av Lemony Snicket

En, numera, klassisk barn/ungdomsbok som jag lyssnade till på en längre bilresa. Författaren tog upp svåra ämnen men fick med en förklaring på ett lysande okrystat sätt! En fyra.






Man kan säkert låna den på biblioteken också.




måndag 14 september 2015

Tacksamhet ... och du vet väl om att du är värdefull? :)


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!




4164 – 4188


Vardagen
hyrbilar
snabba mekaniker som kan
gruppstarter på jobbet
fika
fina foton
kaffe i sällskap
nytt konfirmandår
namnlekar
kvällspromenad i +23
möten man inte behöver gå på
promenad i sällskap
insamlingar
bröllop
lyckönskningar
fungerande kamera
digitala foton
omorganisering för en till hemma ett tag
grillat, cypriotiskt
äppelpaj, Svenska
tålamod, finskt
goda beslut
soffhäng







Du vet väl om att du är värdefull? :)







lördag 12 september 2015

Jamen, NU så!


Ni minns kanske att jag inte kunde ladda hem bilderna från min Nikon till datorn när jag uppgraderat mitt Windows till 10:an? Jag skrev om det HÄR
Pyttmjuk har nu, jag vet inte när (de kunde ju ha skickat en rad och sagt något ;)), fixat det hela och det fungerar igen! Najs! 

Det, och; strax ska vi på bröllop :) Ett bröllop som till för en vecka sedan var en kombinerad 70-års födelsedagskalas (31 och 39). Livet är fullt av överraskningar!









Lördagstema Citat













fredag 11 september 2015

"Understanding the Refugee Crisis ...


 ... in Europe, Syria, and around the World"

John Green talks fast - but clearly.

Here are some facts and hard truths:




When discussing refugees I often hear; "It's not our problem" or "we have to take care of our people" - but we are one spieces sharing one profoundly interconnected world - and humans, all humans, are our people.


Please don't miss the very honest and to the point comment of the boy 
at 8:44 where he states the ultimate solution.








Tystnaden lade sig ...


... bloggen låg stilla. Det var ju inte meningen, men ibland är det bara så. 
Ibland får inte allt plats.

Men, det är det skönt att bara vara tysta tillsammans ... ?
Nej, det fungerar ju inte så bra via en blogg. Så nu får jag allt ta itu med mig själv.



Nåväl - nu har jag i alla fall börjat hälsa på hos alla er :)
Ni är många.
Det är fint.

Önskar er en fin fredag.









måndag 7 september 2015

Tacksamhet ... och Home Sweet Home!


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!



4128 – 4162


Att se film som arbetsuppgift
att träffa blivande unga ledare
en bokgåva – med löfte om att i min tur ge den vidare
ljudbok under bilresa
smidigt återseende
förberedelser inför en höst med verksamhet
betalda räkningar
fin övernattning
födelsedagsmiddag

resa till Italien
enkelrum
vattenflaskor
bra promenadskor
stödstrumpor (Jupp!)
egna kudden
chatt-program
Instagram
bordsfläkt
Limoncello
Gelato
Limoncello
Upplevelsen av Katakomberna utanför Roms stadsmurar
näsdroppar
halstabletter
åter hemma
krama kärleken
sovmorgon
vila
tvättmaskinen
alla fina kommentarer och önskningar om en trevlig resa
så många deltagare i förra veckans Tacksamhets-länk
”svenskt” kaffe
Italiensk honung
grovt bröd
svalkande vindar
ostörd sömn
världens bäste sambo – Alltid!







Natten mellan lördag och söndag kom vi, efter lite flygförseningar hem till vår lilla ort igen efter en, på många sätt, fantastisk vecka i Rom - men istället för att sätta mig vid datorn för att återgälda alla fina kommentarer och länkar till förra veckans tacksamhetsinlägg så har jag försökt att vilande kurera den dunderförkylning jag under hemresan roade mig med att utveckla ... så himla onödigt! 

MEN, förkylningar går över och sakta men säkert ska jag hälsa på hos alla bloggolegor!


Önskar er en fin start på nya veckan och konstaterar att:

Borta bra men hemma bäst!