Att vara en cis-person är att vara någon vars kön det aldrig varit någon tvekan om. Född som kvinna, är, och har alltid varit, kvinna, socialt, juridiskt och så vidare.
Men, vänta nu ... socialt? När jag var ung kallades jag pojkflicka - lekte hellre med grabbarna och var lite jobbig på så vis för en del äldre i det karga medelklass-samhället på slutet av 60-talet. Min tonårstid var inte mindre jobbig den. Jag var inte intresserad av vare sig kläder eller smink. Noll femininitet så alltså. ... och just den "fasen" har jag aldrig kommit ur.
Det var aldrig tveksamheter kring mitt kön - men jag "gjorde ju inget av det" ... och gör det inte heller idag. Hel och ren - det är mitt motto (tack, farmor)!
Jag är varken HBT eller Q ... eller? När jag läser i RFSL's begreppslista står det så här om queer: Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig. Notera: " ... kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig."
Så. Jahaja. Om man nu måste ha en benämning på allt ... vilket "MAN" inte måste - men de allra flesta är mest bekväma med, så är jag alltså queer. Men om jag "går omkring" och utannonserar det så blir det nog ännu jobbigare för en del att relatera till mig. Underligt - jag är ju en cis-person? Eller? Hur var det nu med den sociala biten?
Härom dagen fick jag förklarat för mig (av personen själv) varför jag blivit raderad från en vänlista på Facebook (ja, en del anser det vara av vikt). Det handlade om att vi hade en gemensam bekant som kanske (notera: kanske) var tveksamt inställd till homosexualitet. En gemensam BEKANT. Som var TVEKSAM. Får man inte vara bekant med människor som har olika åsikter?
Men det var inte allt - inte hela sanningen. Jag har ju då, som sagt, en tveksam bekant - men jag jobbar ju också i Svenska kyrkan - och tydligen "vet ju alla" vad kyrkans folk tycker om allt som har med könsnormer och sexuell läggning att göra. Jasså?
Jag "stod på barrikadera" (i mitt eget sammanhang) medans personen i fråga lärde sig krypa - har tydligen varit queer (utan att veta om det) - tror på en Gud som älskar ALLA (och det oavsett - aldrig "trotts") och jobbar på att inte ha fördomar (typ hela tiden - för himmel vad man inte vet om sig själv) ... och så blir jag den som står och blir översköljd av fördomar. Av någon som benämner sig själv som "råflata"! Spännande! :)
Nu kunde jag ju berätta att min församling är inneslutande, inte uteslutande och att jag själv inte har något som helst problem med vilket kön eller sexuell läggning var och en har samt att jag HAR problem med att problemet finns .. s.a.s.
Varför är det viktigt att fastslå vilket kön en person tillhör, eller vilket kön den har som de älskar? Är det så att världen är så stor och skrämmande att vi måste ha stenkoll på det vi kan i vår närhet? Kan vi verkligen ha det? Jag som inte ens visste att jag är queer förrän nu, efter jag fyllt 50+.
Är det så? Har Sara Elgeholm rätt i sin illustration?
Det var ett långt och väldigt intressant inlägg. Har faktiskt läst det tre gånger samt lärt mig vad en cis person är via länken. Med andra ord ett engagerande inlägg - ja, åtminstone jag blev "biten".
SvaraRaderaAlltså "queer" hade ju ingen sexuell anknytning alls förut (när jag lärde mig engelska alltså) och betydde inget annat än " strange" och "peculiar". Det är så jag använt ordet. Sedan blev "queer" ju ett smeknamn för homosexuella i England. Så där har man alltså nu gjort en kovändning eller.. Så uppfattar jag det iaf.
Sedan kan jag ju tycka att den katolska kyrkan troligen skulle dö om kardinalerna och stofilerna läste ditt inlägg..., även om den ny påven verkar vara lite mera "modern" - fel ord, jag vet...
Å FB är en plåga, det har jag då alltid sagt. Aldrig FB för mig. Dessa s k vänner kan jag med glädje avvara.
Vad gäller kön så finns det två (mig vetande) - kvinnor och män. Så är det bara Är man inte nöjd med det man fötts till går det ju faktiskt att byta till det andra könet, vilket jag tycker är bra. Om man sedan har olika sexuella läggningar är det upp till var och en och det struntar jag totalt i.
PS. Alla dessa upphaussade diskussioner om olika läggningar har blivit för många på olika plan. Tror faktiskt att speciellt den äldre generationen suckar djupt och tycker att det var bättre förr. Ibland är jag benägen att hålla med faktiskt. DS.
Hennes illustration säger en hel del, självklart skall det inte ha någon betydelse vilket kön eller sexuell läggning man har :)
SvaraRaderaSå bra att få det begreppet förklarat för sej. Har inte haft tillräckligt mycket kraft för att sätta mej in i ordet förrän nu....tack för det. Och det är väl klart att alla ska få vara precis som de är och accepteras ändå
SvaraRaderaJag tror vi mår bäst av att inte fundera för mycket utan släng alla fördomar och se det bästa i alla människor! Spelar ju ingen roll alls vilket kön man har, eller om man faktiskt inte riktigt vet vilket kön man skulle vilja ha ;) Väldigt intressant inlägg!
SvaraRaderaMen jösses!! Snacka om konspirationsteorier. Så enkelt det är för personer som redan har allting helt klart för sig. Som delar upp världen i svart eller vitt.
SvaraRaderaKyrie Eleyson imon.......*suck*
SvaraRaderaKloka tankar! Märkligt hur en del människor resonerar. Kramar Liza
SvaraRaderaMan älskar väl inte ett kön? Man älskar en person. Punkt.
SvaraRaderaLeendet spreds över mitt ansikte när jag läste ditt inlägg.... hade du varit GUD hade jag blivit religiös!!
SvaraRadera