Låter jag andra bestämma mitt värde? Ja. Tyvärr. Allt för ofta - om än inte hela tiden.
Av någon anledning är det lättare att ta till sig negativ kritik än att ta till sig en positiv kritik eller, gu’ förbjude’, en komplimang.
Det är SÅ lätt att fundera över att någon kan ha rätt i sin negativa kritik – då granskar vi gärna oss själva och funderar över hur de, kanske, till och med, gav oss en chans till förändring genom att vara ärliga – men … MEN; lägger vi samma tankekraft och energi på positiv kritik eller komplimanger? Nej, oftast inte. Då funderar vi över hur ’det knappt kan vara sant eftersom de inte känner oss så bra’, eller funderar på ’vad de vill’ med oss … eller Ja, ni vet: ”men inte alls – inte jag – men DU…”!
Om vi tycker att folk FÅR ha åsikter om oss (vilket de kommer att ha, oavsett) så får de ju faktiskt ha positiva åsikter också. Vi ska inte vifta bort komplimangerna - speciellt inte om vi samtidigt tar den negativa kritiken på allvar!
Tycker vi inte att de har de har rätt med sina komplimanger – ja, då kan de ju inte ha rätt med de negativa kommentarerna/åsikterna heller. Eller hur?
Fundera på den en stund!
Du är ovärderlig!
Så bra och tänkvärt.
SvaraRaderaMen jösses så rätt du har.
Jag är tyvärr en sån som hellre tror på negativa åsikter framför positiva.
Det är precis som du beskriver...
Ha en jätte fin dag.
Kram.
Så är det!
SvaraRaderaKram!
Mycket bra skrivet! Håller med dig i allt.
SvaraRaderaSå bra och klokt skrivet! För så här är det allt som oftast!
SvaraRaderaBra.
SvaraRaderaBra att du tar upp det. Lärde mig "lektionen" för många år sedan när jag fick en komplimang efter ett väl genomfört arbete. Viftade bara bort det hela i stil med: äsch det var väl ingenting, jag gör ju bara mitt jobb. Då påpekade min chef att jag hade gjort betydligt mera än "bara mitt jobb". Då sa jag bara "tack så hemskt mycket, kul att det uppskattas.
SvaraRaderaSedan dess har jag aldrig haft några problem med att ta komplimanger. Negativ kritik, bara den är konstruktiv är helt ok den också, för då har man kanske lärt sig nå't.
Så sant !
SvaraRaderaJag har fortfarande svårt att höra det positiva utan tror bara på det negativa inombords :/
Håller på att lära mig att ta emot komplimanger och se att jag är värd det och kritik kan jag ta på riktigt om den är konstruktiv annars blir det bara en sak som trycker ner !
Stor kram till dig finaste ❤️
Sanna
SvaraRaderaSå himla sant, wow - Mitt i prick! :-)
Kramen ♥
Tänkvärda och kloka ord vännen. Och så viktigt. Jag har ofta funderat kring det där. Vad det är som gör att vi i Sverige är så dåliga på att hantera komplimanger. Är det jante som sitter så djupt rotat i vårt samhälle? Du ska inte tro att du är något mentaliteten? Men jag tror på förändring och att må bra och växa. Att lyfta varandra. Och självtycker jag att jag har blivit bättre på att ta emot komplimanger. Tacka och låta det värma hjärtat. Så fram för mer komplimanger, både att ge och ta emot. :)
SvaraRaderaTa hand om dig kära Eva och tack för att du får oss att tänka till.♥
Kram Lotta
Jag brukar ge mig själv komplimanger när jag gjort nått bra!
SvaraRaderaGer alltid andra människor bra kritik..."de är bäst" brukar jag säga....det negativa? Äh..det får de komma på själva om det nu är något ;)
SvaraRaderaHa de bra nu :)
Klockrent! Igen satte du huvudet på spiken. :-)
SvaraRaderaSå sant!
SvaraRaderaDu är lika klok som alltid!! Det här är något jag jobbar på hela tiden. Har blivit bättre, mycket bättre, men det är långt kvar. Tycker det är lättare i arbetslivet. Efter varje utbildning låter jag alla deltagare fylla i en enkel utvärdering med 7 frågor där de ska ringa in antingen en sur smileys med tummen ner, en likgiltig smileys, en glad smileys eller en glad smileys med tummen upp. I stort sett alla av deltagarna fyller i tummen upp på alla frågor vilket gör mig så glad. Har haft en man med hörselproblem som fyllde i lite sämre på om jag pratade tillräckligt högt vilket jag kan förstå, han hörde ju knappt nåt stackarn. I arbetslivet kan jag ta detta till mig, sträcka på mig och vara stolt. I privatlivet är det så mycket svårare...
SvaraRaderaOch du är värdefull som bloggvän - bara så du vet!!! Kram
DU är ovärdelig! Så sant som du skriver.....Kram
SvaraRadera