Kära En i Gänget, du måste inte hålla med ... men ...

Igår befann jag mig i en trevlig samling glada amatörer i en klubb för sitt stora intresse. Någon pratade om tredje part inför allihop och nämnde ytterligare en person som hen. En i gänget reagerade med att i irriterad ton deklarera: ”Men, säg inte hen – det heter han eller hon.”

Kära En i Gänget, resten av kvällen satt jag och funderade på om jag skulle säga något ifall det här hände igen - och jag kom fram till att; jo, nästa gång säger jag ifrån, för vad ger dig beslutsrätt över vilka benämningar andra använder – eller tillskriver sig, för den delen?

Till vansinne har jag lyssnat till de negativa reaktionerna vid användandet av hen länge nu – löjliga förklaringar som ”Det betyder ju höna på engelska – det kan man ju inte kalla någon.” Ursäkta, men din avkomma, kallar du dem för barn? Fundera på det en stund!
Att kalla det ett ovant ord – det fungerade för 20 år sedan – och, ärligt, kanske för fem år sedan - men nu har det varit med så pass länge att det låter mer som om du har problem med de personer som inte passar in i din norm (ordet hen var föreslaget redan 1966 – använt mer frekvent sedan början på 2000-talet och inkluderat i SAOB 2015) än med ordet i sig.

Kära En i Gänget! När du säger så där (speciellt med den irriterade tonen som du använde) så är det inte bara personen som sa ordet du hackar på. Om det sitter någon där som är, känner, älskar eller inte har minsta problem med någon som definierar sig som hen, så har du kränkt dem. På riktigt. Du har klagat på något som lätt tas för att du tycker att en del personer inte är ok. Överdrivet? Nej - det är inte upp till dig att ha åsikter om ifall det är överdrivet eller inte då du inte är (kanske, vad vet jag, egentligen) en av dem som inte passar in i den uteslutande normen och blir utsatt på grund av det.

Kära En i Gänget, låt mig berätta för dig om Alex i Australien, en person, bland många – men unik som den första personen i världen att få ett födelsebevis (och sedermera pass) där varken är M (Male = Man) eller F (Female = Kvinna) är markerat, utan ett tredje val; X. Alex är intersex, född med XXY. Alex benämns, helt korrekt, som hen – juridiskt till och med.
Låt mig också få berätta för dig om personer i min närhet (och säkert i din med, men det skulle de aldrig orka berätta för dig) som inte tillskriver sig något av de juridiska könen av andra anledningar – mest för att de, kanske, inte tycker sig passa in i dina (och andras) normer.

Alla vill vi känna tillhörighet. Din tillhörighet till det kvinnliga eller manliga könet är inte hotat av att någon annan använder sig av benämningen hen – eller lever som hen – alla kommer inte bli könlösa för det.

Kära En i Gänget. När jag, eller någon annan, använder benämningen hen har du ingen rätt att klaga på det. Använd det inte själv om du inte vill – du tycker bevisligen inte att det behövs (vilket är sorgligt, och får stå för dig) – men låt oss andra vara könsneutrala, inkluderande, oss själva och/eller normkritiska bäst vi vill när vi pratar.

Med vänlig hälsning, Eva

... som vill tala om för läsare av detta att jag inte alls tror att personen i fråga är en dålig person – hen är bara dåligt informerad och inte så uppmärksam på sin omgivning ... och, nu, kanske är lite arg över att bli omnämnd som hen, men samtidigt glad över anonymiteten.