Det finns en tystnad som är summan av alla ord.
Såsom ljuset är summan av alla färger.
Margareta Melin
Det är när man är nästan framme som känslan av att inte orka dyker upp.
Det gör man ju - orkar alltså - så varför är det så extra jobbigt på slutet?
Det gör man ju - orkar alltså - så varför är det så extra jobbigt på slutet?
Kanske för att då har man redan kämpat så länge? Så är det nog här, jag är helt snurrig i huvudet efter allt skrivande jag har hållit på med, men nu är i a f uppsatsen inskickad och klar. (Tjoho!)
SvaraRaderaLycka till med det sista, kära du!
Tack Eva för titt-in och värmande kommentar! :)
SvaraRaderaLer lite åt dina ord under denna vackra bild, det där känner man ju igen...
Varma hälsningar!
Jag tror det beror på att det är först då man kan tillåta sig att känna "jagorkarinte-känslan"
SvaraRaderaEn god helg till dig på alla plan!