Men, så, idag, har en bekant länkat till en text (via Fejan - inte att dissas, bra saker kan komma ur ansiktsboken också, faktiskt) som liksom rör sig i samma kvarter som mina egna tankar.
Damon Rasti skriver:
Alltså lyssna nu, det här kommer inte vara populärt, men det måste sägas. Jag blev inte förbannad igår när valresultatet kom, för alla som har haft någorlunda koll den senaste tiden hade förväntat sig över 10% för SD. Det som däremot gör mig förtvivlad är att vakna idag och läsa allas naivitet och anklagelser. ”Vilka är det som röstar så här?”, ”Ta bort mig från Facebook om du är SD” och ”#FuckSD”. Har ni inte lärt er ett jävla dugg från fyra år sen? Jag vet att ni vill väl, men det hjälper inte att alienera människor som röstar på SD. Utfrysningen efter förra valet (bland mycket annat) ledde till en mer än fördubbling i år. I fyra år har vi pratat OM Sverigedemokraterna men inte MED deras potentiella väljare. Så kom inte och säg att deras väljare är historielösa, om ni inte ska vara mycket bättre själva.
...
Jag är inte mycket bättre själv. Det finns så mer jag hade kunnat göra för att förhindra den här utvecklingen. Men nu står vi här. Chockade och arga. Försöker hitta svar, utan att ta ansvar. Det är ett misslyckade för oss alla. Och nej, jag skriver inte detta för att folk som idag är förtvivlade och tar avstånd ska behöva må ännu sämre. Jag säger ifrån för att vi gemensamt behöver ta ett kollektivt ansvar för vårt land och dess framtid.
1987 flydde jag till Sverige från Iran. Samma år släppte Michael Jackson skivan ”Bad”, en av mina favoritplattor genom tiderna. På den finns det en låt som heter ”Man in the mirror” där han sjunger de berömda raderna: ”I'm starting with the man in the mirror, I'm asking him to change his ways”. Så börja med att kolla i spegeln idag. DU är förändringen. Åtminstone starten på den. Nu har vi fyra nya år på oss för att skapa en verklig förändring. Själva. Tillsammans. Utan att peka. Utan att anklaga. Det skulle vara högst tragiskt om vi måste genomgå denna smärtsamma process återigen 2018.
Största poängen:
"Jag är inte mycket bättre själv ... Försöker hitta svar, utan att ta ansvar. Det är ett misslyckade för oss alla. Och nej, jag skriver inte detta för att folk som idag är förtvivlade och tar avstånd ska behöva må ännu sämre. Jag säger ifrån för att vi gemensamt behöver ta ett kollektivt ansvar för vårt land och dess framtid."
Vi utgör alla det Sverige vi lever i. Det finns inte en "Någon" som ska fixa så det bli bra. Men vi finns.
Så, nu slutar vi gnälla över partiet som gjorde så många upprörda *skyldig* och börjar istället prata med våra grannar och bekanta - människor på bussen, personerna i kassan ... kanske, till och med, säga hej till en tiggare (eller varför inte en person som röstade på SD) istället för att låtsas att de inte finns och så, på alla vis, göra Sverige till en varmare plats. Det är ju när vi ignorerar det vi tycker är obehagligt som det växer och får kraft.
Eller hur?
Väldigt, väldigt bra skrivit! Håller helt med. Jag menar om 13 procent av den svenska befolkningen lägger sin röst på SD så är det något allvarligt fel. Just det med att prata "om" partiet, speciellt före valet, gjorde ju att det fick ännu fler röster. Man kan liksom inte blunda för verkligheten.
SvaraRaderaDet enda jag inte vet hur jag ska göra är att hitta en som står för att h*n har lagt sin röst på SD. Att prata med (le åt) "invandrare" gör jag dagligen, men det står liksom inte på någons panna att man röstat på SD... knepigt!
Nej, man vet ju inte vem som röstat på vad ... men man vet ju egentligen aldrig något om en annan person - så det är ju det som är grejen; vi bör prata med varandra utan att veta det :) misstänksamhet åt sidan - det skadar aldrig att vara trevlig!
RaderaBra skrivet och bra inlägg. Jag har hela tiden sagt "vänd dem inte ryggen" utan "lyssna och prata". Jag tror precis som jag skrivet i andra kommentarer här att de andra partierna behöver lyssna på dem. Att protestera genom att vända dem ryggen är att ge dem drivkraft, eller som du skrev växtkraft. Det är också så svårt att alls diskutera detta nu. Man måste väga alla ord för att inte missuppfattas .
SvaraRaderaDet var ett intressant inlägg, nyanserat, konstruktivt och insiktsfullt. Men det kan nog vara svårt att hitta någon att prata med som röstat på SD, för vem skulle vågar erkänna det?
SvaraRadera/Kiki
Klokt och träffsäkert! Vi har alla ett ansvar i detta och jag ska absolut försöka göra min del i att vi får ett bättre valresultat om 4 år.
SvaraRaderaMycket klokt!
SvaraRaderaMycket kloka ord!
SvaraRaderaJag menar att vi alla är rasister, ingen kan svära sig fri. Vi lever i ett samhälle där vi tidigt lär oss normerna, vad som är status och vad som inte är status, vilka som värderas högt och vilka som värderas lågt. Vi har alla fördomar och när fördomarna visas i handling innebär det ofta rasism. Några av oss förstår det här, reflekterar över våra fördomar och försöker ändra oss, några reflekterar men klarar inte av att ändra sig och några reflekterar över fördomarna och beslutar att de är fakta, människor kan delas in i grupper, och där finns ingen förändring att vänta.
Det är inte alls så enkelt att vi är 13% rasister och 87% ickerrastister, utan alla är påverkade av samhället, fördomar och strukturer. det som dock är glasklart, för mig, är att SDs ideologi är fascistisk och rasistisk. Jag försöker gå igenom deras principprogram för att bättre förstå vad de säger för att på så sätt kunna hitta en väg till deras väljare. För partiet kan vi inte ändra, men vi kan nå fram till åtminstone några av deras väljare.
Sen tro jag Schyffert har en poäng när han säger att det bästa att göra mot SD är att låta dem grotta ner sig i kommunala frågor där de inte kan dra invandrarkortet utan faktiskt måste vara med och konstruera lösningar som bygger på annat än "stoppa invandringen"...