Genom att en "vän" på facebook (vägrar stava eländet med stor bokstav - hör du det självkorrekt?) hade kommenterat ett inlägg fick jag också läst det. Ett inlägg med anledning av en artikel i någon tidning ... ni vet hur storyn går - vi behöver inte gå in på detaljer. Till detta lade människan en kommentar om hur flyktingarna, som artikeln handlade om, minsann skulle vara tacksamma att de hade fått komma hit och nu borde slita för brödfödan (typ) och att hens egen farfarfar minsann fick slita utan ledigt då det begav sig. Ni hör logiken? Och sedan, det jag reagerade på: kommentarsfältet. 280 kommentarer. 75 % främlingsfientliga. Man blir ju mörkrädd. Allt från "Man borde få döda" till ... ja, ni fattar.
Så, till sak, jag anmälde inlägget. Facebook kollade (verkligen?) och tyckte att jag skulle lösa det hela genom att blocka personen så jag slapp se hens inlägg. WTF? Ser vi hat så vänder vi ryggen till? Drar ner rullgardinen? Blockar och låtsas att det inte händer?
Bra där facebook. Inte.
Kom att tänka på den här:
^
I
I
I
Det han sa!
Fy flate.
SvaraRaderaFlott at du tok affære.
Det fins så mykje vondsinna innlegg/kommentarar på fb,
at det er skremmande.
Godt og treffande bilde !!
Å vaför är du med i facebook då? Skräpigare forum får man väl leta efter. Å ändå följer du sörjan och är en del av den. Är otroligt glad och stolt över att jag vågar vägra detta forum. Tror nog att jag klarar mig alldeles utmärkt utan sådana vänner och delningar av "Gillas".
SvaraRaderaFörstår att du har semester, har ingenting att göra och det regnar troligen hos dig också. Men du som verkar vara extremt intelligent borde inte sjunka så lågt att vara med i FB.
PS. Vad gäller självaste "sakfrågan" så tycker jag att invandrarna bör integreras så fort som möjligt i samhället. Alla syriska läkare (till exempel) bör utbildas på nolltid till att anställas på svenska sjukhus, där jag läst att det finns för få läkare. Å japp, migranterna ska vara tacksamma att bli väl emotttagna i Sverige - uppenbarligen. Å de flesta vill ju starta ett nytt liv här och jobba. Ge dom en schysst chans. Å skippa FP. DS.
Facebook är väl lite som livet – allt finns där och man utsätter sig inte för mer än man vill. Man kan sluta följa folk (lite som att sluta Umgås, i verkliga livet) om man tycker de är otrevliga. Men så, ibland smyger eländet in – vilket det också gör IRL (in real life = i riktiga livet) – genom en kommentar, en luftad åsikt, ett ilsket utbrott. Precis som IRL.
RaderaFacebook är vad det är och man får tycka vad man vill om det, precis om med allt annat, men att insinuera att det endast är mindre intelligenta personer som finns där, det är väl ett lite för enkelt sätt att avfärda det hela på.
På alla sociala medier kan man hitta omdömeslösa människor med höga röster – kanske för att vi alla har våra stunder av inte så speciellt genomtänkta åsikter och kommentarer – men mest för att en del tror att det är så enkelt när man kan vara anonym. På sociala medier tänker nog många att eftersom de är online så är de anonyma – men på facebook glömmer många att de sitter där med sina riktiga namn … eller så glömmer de inte alls. Det finns nog allt för många som tror att online-livet inte är på riktigt – och därför inte gills.
Numera kanske vi ska sluta använda IRL när vi pratar om det som utanför sociala medier – för sociala medier är så integrerat IRL att det inte alls håller att säga att facebook inte skulle vara en del av det.
Varför finns jag där? Ja, utan att egentligen känna att jag behöver försvara det så kan jag ändå berätta att det handlar om kontakter. Där har jag kontakt med många ungdomar som jag bryr mig om, och med bekanta som kanske har större behov av kontakten än jag, vad vet jag, de är trevliga och de finns där- vi skriver en rad då och då (nätets variant på att ha en lätt konversation på torget IRL).
Facebook är det stora fiket (kyrktrappan från förr) där nyheter utbyts, man ser vilka som dykt upp under dagen (så man vet att de rör sig – många finns där för att det är deras kontakt med den yttre världen, pga. Sjukdom som isolerar) och man kan kanske få sig ett skämt och en rolig tanke till buds. Men, som på vilket fik som helst, kontrollerar man inte vad folk säger och tar sig för i periferin, och ibland hör man vad de säger och upprörs. När jag upprörs – kanske irriterar mig, eller förfäras - och då säger jag något (om det är grovt nog och orken finns). Kanske skriver jag även om det någon annan stans (som i bloggen) och då förväntar jag mig inte att behöva ifrågasättas om varför jag finns på facebook. Som om det bara fanns förfärliga människor där. Då tar jag illa upp å mångas vägnar.
Underligt nog är de som är mest avogt inställda till facebook (och andra dylika sociala medier) de som inte varit där. Helt ok att inte ta del av sociala medier – men inte ok att dissa dem som gör det.
Så dåligt av facebook att agera på det sättet. Jag har aldrig tänkt på att man kan anmäla inlägg. Vi har en Gnesta-sida och vi skulle få ett nytt asylboende och jösses så många främlingsfientliga åsikter det kom då. Nu blev inte boendet godkänt så det blir inget men vi har många ensamkommande flyktingbarn. Nästa gång det blir såna kommentarer ska jag testa att anmäla, tack för att du tar upp ett så viktigt ämne.
SvaraRaderaOch så skönt att du hann med din promenad idag innan regnet kom! Vi fick bara några droppar. Har faktiskt aldrig nånsin lyssnat på en pod. Kanske börjar bli dags...
Inte ok! Men du ska vara stolt över dig själv och att du är modig.
SvaraRadera