Fotoutmaning - Bad

Se hur fler tolkat temat hos Sanna på Gems Weekly Photo Challenge!

Modern Classics à la Penguin #42

Läs om min egen utmaning HÄR!

Aleksandr Solzhenitsyn, 1918 - 2008, en rysk författare och mottagare av Nobels litteraturpris 1970.

1940 arresterades han efter att ha uttalat sig negativt om Stalins militära förmåga. Aleksandr blev dömt till 8 år i Gulag och sedan utvisad ur Sovjet. Han återvände till Ryssland 1994.

Det där namnet kan jag säga (men inte stava utan att vara väldigt försiktig). Inte har jag läst något av honom heller - trots att namnet inte är obekant. Hade jag fått frågan så hade jag inte trott att han dog så "sent" - i mina förutfattade meningar är alla stora ryska författare döda sedan minst 30 år ;)

Citatet kommer från Aleksandrs bok  The Gulag Archipelago 1918-1956:

“If only it were all so simple! If only there were evil people somewhere insidiously committing evil deeds, and it were necessary only to separate them from the rest of us and destroy them. But the line dividing good and evil cuts through the heart of every human being. And who is willing to destroy a piece of his own heart?”

Fuck måsten!

I flera olika sammanhang har jag de två senaste veckorna hamnat i diskussioner om "måsten". Vi har funderat över om de är "måsten" på riktigt eller om de är inbillade - vi har konstaterat att de allra flesta är inbillade.

Många har "måsten" av tradition och ohejdad vana och ibland av långa konversationer i sitt huvud om vad andra kanske tycker, vad samhället kanske förväntar sig och vad de tror att andra kommer tycka om dem om inte ... 

Göra mer. Läsa mer. Stiga i graderna. Äga mer. Bli mer. Bara liiite större hus, bara liite bättre lön, bara liite fler hemlagade måltider till familjen, bara liite fler bjudningar för vänner, grannar, arbetskamrater - mer tid med barnen, partnern, en själv ... 

Allt för många inbillar sig att en perfekt människan borde hinna allt (om ett sådant monstret fanns, vilket vi inte stannar upp tillräckligt länge för att ta reda på att det inte gör) och att man minsann bör göra sitt bästa för att bli så nära en perfekt människa man bara kan ...

En del av oss har turen och sinnesnärvaron att med tiden inse att den "perfekta människan" som "har allt" och är "lyckad" inte finns - och att det inte finns något direkt mätbart mål att sträva efter, att man faktiskt får stanna upp och dofta på blommorna.

Det är när man slutar sträva efter att bli lycklig som man faktiskt blir det?

Här nedan har jag delat en TED- föreläsning om hur vi bör göra för att förenkla våra liv genom att inte "give a fuck". Lyssnar man förbi språket (om man nu tycker att fuck är ett hemskt ord) så är budskapet lysande!

Efter den föreläsningen kan man behöva en skön stunds meditation - och om man klarar av ordet som många avskyr så, varför inte en meditation helt i samma anda ;)

Tacksamhet ...

Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 

Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  

Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

Grekisk sallad
focaccia
gott sällskap

trevliga kollegor

rensade bokhyllor v. 1.0

hallon & lakrits-kombo

en (för mig) ny bokserie

att göra ingenting

proffsiga människor

samåkning

välskötta akvarium

jordgubbar

kladdkaka med lakritspulver

rester

grillad sötpotatis

doften av nyklippt gräs

regn

uppehåll för promenad

semester som närmar sig

rena lakan

gamla foton

smaksatt kaffe

att få massor gjort

"When it comes to difference, children see things differently."

Blir vi, helt enkelt, lite dummare som vuxna?

En uppdatering om livet, universum och allting ...

Dagarna rullar på, blogginläggen skiner med sin frånvaro, har man tur så skiner solen ute och min hjärna försöker hinna i kapp mig och almanackan. Så här är det varje år när mitt jobb ändrar stil och slutar vara gruppinriktad och istället handlar om de stora högarna på skrivbordet - och varje år är det lika jobbigt. Inte så att det är synd om mig, för det är det inte - men jag undrar varje år varför jag hamnar i stressabstinensens träsk där jag inte hittar namn och ord när jag pratar. Det kan inte vara bra ... och sedan gör jag inget åt det ... det är nog ännu mindre bra ... Jupp - jag får skylla mig själv ... men jag blir inte klokare för det ;)

Nu börjar jag ändå ana ett lyckopirr inför tid över för att få läsa böcker och fika när andan faller på emellan allt dö-städa vi ska göra i det här huset. Nåja, dö-städa och dö-städa - för den med inte så makaber humor kan vi ju kalla det flyttstädning. Vi har nu kommit fram till att det är dags att ge upp villan på landet och flytta till "stan". Vi tittar på både hyresrätter och bostadsrätter - så inget är klart, än.

Flytta. Det, som mycket annat, skapar alla möjliga känslor istället för bara en, hanterbar. Jag har bott här sedan vi, D.Y. och jag kom flyttandes till Sverige igen för över 15 år sedan. Det är det längsta jag har bott i en och samma bostad. Någonsin. Det är det enda hem D.Y. har koppling till i Sverige och lika så det enda hem D.Ä. kopplar oss till här - och som han själv bott i en tid.
Här har vi naturen in på knuten och ca 3 mil till allt utom mitt jobb, som ligger närmre.

Men, som gammal stadsråtta kan jag längta efter att kunna gå till ett fik, gå på bio utan att behövt planera innan, gå en promenad på vintern utan att behöva ta bilen någonstans för det och att kunna få en dagstidning i  brevlådan som då inte ligger 500 meter bort på andra sidan landsvägen. Det är mycket som blir enklare.

Som sagt, blandade känslor.

En del saker ändras inte, tack och lov. Idag börjar sommarpratarna - för att, hastigt byta ämne. Sitter med listan på sommarpratare i ett annat fönster på skärmen och konstaterar att i år, som alla år, är det långt i från alla namn jag känner igen - men jag har lärt mig att det ofta är de man inte riktigt har koll på som levererar intressantast timme. 
Dålig som jag är på att följa serier, över huvud taget, är jag glad för möjligheten att lyssna i pod-form. Nytt för i år är att man inte behöver vänta till efter programmet - för den möjligheten finns från kl 07:00 samma dag som programmet sänds. 
Jag använder mig av acast-appen och är nöjd med den - enkel och lätt att hantera. Där lyssnar jag även på En Underbar Pod med Clara och Erica, Dear Hank and John, Språket och lite annat smått och gott.
Har du några bra Pod-tips så lämna dem gärna i en kommentar :)

Idag skiner solen och vinden låter ordentligt i träden utanför. Fåglarna har tystnat - midsommar är förbi. Vi är utbjudna till Guddottern på kladdkaka och livet är allt bra!

Hoppas ni har det bra där ni är!

Risglass

Så här på andra sidan 25 *hrkl* har jag blivit mjölkallergiker/laktosintolerant. Än har jag dock inte hunnit utforska allt vad jag kanske kan tåla. Det är en liten sorg att inte tåla mjölkprodukter - för det är mjölk i mycket gott.Väldigt mycket. 

Glass till exempel. Väldigt gott. Riktig glass alltså. Mjölkfri glass ... mycket svårare. 

MEN. Nu har GB börjat med mjölkfri glass. Inte bara laktosfri alltså - Mjölkfri. 

Av de här tre har jag bara testat Risglassen - den rosa asken. Jag  ska inte säga att den smakar precis som gammaldags vanilj för vem som helst som kan smaka på båda sorterna samtidigt - men för mig som inte ätit "vanlig" vaniljglass på länge så smakar den himmelskt gott och precis som gammaldags vanilj!

De har en choklad också. Den är Soja-baserad. Soja, hur det nu är, ger en bismak.Chokladglassen är endast ok (tycker jag alltså). Mandel med kokos har jag inte provat - den har jag inte ens sett - inte heller den soja-baserade vaniljen längst ner i bild. Jordgubb ska tydligen finnas också! HÄR kan man se hela GB's sortiment!

Men risglassen, som sagt :) Även denna midsommar kan jag äta glass och jordgubbar! Fantastiskt!

Tacksamhet ...

Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 

Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  

Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

Insikter (på gott & ont)
lagrad ost
trevligt bemötande

små städer
gammaldags fik
räkmacka

envishet

lekar

samtal

fantasi

telefonsamtal

risglass

kaffe

varmt vatten i duschen

picknick-filt

kramar

sovmorgon

tunna tygpåsar till frukt- och grön-shoppingen

möte med trevliga folk i affären
att ha börjat sälja lite grejer

downsizing-tänket (färre grejer att flytta en dag)

svåra beslut, när de är tagna ;)

en helt ny vecka att se fram emot

Chutney Helvetesfrö & kanel

Jag kan ha betonat något ord fel i mitt huvud ... eller så är jag yrkesskadad ...

... Oavsett, så köpte jag ingen ;)

Helvetesfrö ...

😁

När inspirationen har paus

Tacksamhet ...

Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 

Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  

Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

nya grillen
min grillande sambo
grönsaksspett
promenader (om och om igen)
GB's nya risglass
cashewnötter
återvändande kollega som varit långledig
smaksatt kaffe
en plan på jobbet om en av oss blir allvarligt sjuk/dör (Vi jobbar med ungdomar - det bör, verkligen, finnas en plan)

rikligt med blommor i syrenen ...

... och i rhododendron

Städdag i en av "mina" lokaler

en hel förmiddag skrivandes

lunch med sambon

lådbilsrally

solsken

ny regn mätare

laktosfria alternativ på fiket

fulladdad mobil

trådlösa hörlurar

musik

pride

bloggar

storkok

matlådor

naturen utanför dörren

En smakebit på søndag: The Essex Serpent by Sarah Perry

Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR! 

Just nu läser jag The Essex Serpent av Sarah Perry. Det här är en historisk roman som stått inför/vunnit många bokutmärkelser. 

Om boken kan man läsa:

Set in Victorian London and an Essex village in the 1890's, and enlivened by the debates on scientific and medical discovery which defined the era, The Essex Serpent has at its heart the story of two extraordinary people who fall for each other, but not in the usual way.
They are Cora Seaborne and Will Ransome. Cora is a well-to-do London widow who moves to the Essex parish of Aldwinter, and Will is the local vicar. They meet as their village is engulfed by rumors

 that the mythical Essex Serpent, once said to roam the marshes claiming human lives, has returned. Cora, a keen amateur naturalist is enthralled, convinced the beast may be a real undiscovered species. But Will sees his parishioners' agitation as a moral panic, a deviation from true faith. Although they can agree on absolutely nothing, as the seasons turn around them in this quiet corner of England, they find themselves inexorably drawn together and torn apart.

På fler ställen på nätet, HÄR och HÄR, exempelvis, kan man läsa introt i boken (och i andra länken även första kapitlet).  Här kommer min smakbit, ur bokens inledande text:

Winter comes like a blow to the back of his neck: he feels it penetrate his shirt and go into his bones. The good cheer of drink is gone, and he’s comfortless there in the dark – he looks for his coat, but clouds hide the moon and he’s blind. His breath is slow, the air is full of pins; the marsh at his feet all at once is wet, as if something out there has displaced the water. Nothing, it’s nothing, he thinks, patting about for his courage, but there it is again: a curious still moment as if he were looking at a photograph, followed by a frantic uneven motion that cannot be merely the tug of the moon on the tides. He thinks he sees – is certain he sees – the slow movement of something vast, hunched, grimly covered over with rough and lapping scales; then it is gone.

Juni - Pride-månaden

Ingen människa kan vara normen för någon annan än sig själv och vi bär alla ansvar för våra åsikter. I det bär vi också ett ansvar för våra medmänniskors välmående – vi är varandras miljö.

Har du någon människa i din närhet som är marginaliserad på grund av sin sexuella identitet?  Någon som kämpar för att kunna vara som ”vem som helst” i samhället som ingen vill peka ut eller ha åsikter om, och som bara vill kunna vara dem de är födda till att vara? Inte? Det kan helt enkelt bero på att de inte vågat berätta det. 

För varje år går allt fler med i Pride-paraderna i världen - och gör det för att stötta alla som behöver det stödet, för alla de som behöver känna gemenskap, tillhörighet och acceptans.
Bland oss som går med känns gemenskapen stor och vi är stolta över varandra. Alla som vill vara med är välkomna. 
Så borde det vara över alla, hela tiden - men det gör det inte - och så länge det är så behövs Pride-rörelsen.

Modern Classics à la Penguin #41

Läs om min egen utmaning HÄR!

Hector Hugh Munro, aka Saki, 1870 - 1916, var en brittisk författare född i Burma. Han dog i första världskriget.

Under sin korta tid på livet skrev Saki noveller som han sedermera är ihågkommen för. I Sverige har i det inte getts ut någon större mängd av hans verk och just nu finns tydligen inget i tryck.
På engelska kan du få tag i den 512 sidor tjocka samlingsvolymen The Collected Short Stories of Saki för 40:-

Hos Goodreads kan man läsa:

His tales feature delicately drawn characters and finely judged narratives. "The Open Window" may be his most famous, with a closing line ("Romance at short notice was her speciality") that has entered the lexicon.

Som ni förstår har jag ingen aning pm den hör författarens liv eller verk. Eftersom jag gillar citatet (det bevingade ordet) i texten ovan, så blir jag ju nyfiken. 40 kronor för hans samlade verk kanske det kan vara värt ;) kostar inte mer än en veckotidning?

I sökandet efter bra citat hittade jag en hel mängd jag skulle vilja använda här, men jag väljer, slutligen, detta: 

“The sacrifices of friendship were beautiful in her eyes as long as she was not asked to make them.”

Vad hände sen då?

Lite senare på morgonen efter DET HÄR inlägget så fick jag veta att hen fick sagt det hen ville säga till kollegan som orsakat frustrationen, irritationen, ilskan, smärtan som jag skrev om HÄR. I all korthet svarade kollegan i sin tur att hon förstod att hon inte borde ha sagt det hon sa – men inte för att hon inte menade det hon sa, utan för att hon hade förstått att det skulle bli bekymmer för henne. Hon vill inte bli anmäld för något. Hon sade att hon aldrig kommer ändra sina åsikter eftersom hon nu ”är 50 år, och det är för sent att begära det”. Hon menade också att hennes rätt att ha, och att uttrycka, dessa åsikter bör respekteras och så behövde de ”inte prata mer om det”.

Det är fantastiskt hur vi alla kan leva på samma jordklot men ändå i så olika våra världar.

Nåväl. Chefen på stället vet nu om vad som hände – så om det händer igen så ska han ta i det. Han hade gärna tagit i det nu – men blev ombedd att låta bli, för att det nu kändes ”överspelat för den här gången” … sade hjälten i det hela. Hen som vill så mycket gott i världen, trotts allt. Respekt.

Tacksamhet ... på annorlunda vis

Just idag kommer ingen tacksamhets-lista. Just idag kommer någon annans ord - ord som jag är tacksam över skrivits - för det är när en sätter ord på det som är svårt som framtiden har en chans. Flera ingredienser behövs dock; människors vilja att lyssna och modet att ta till sig det de hör. Det handlar inte om att hålla med, nödvändigtvis, och kanske inte heller att förstå hela den stora innebörden ... men det handlar väldigt mycket om empati - och om insikten att det vi säger uppfattas av andra så som deras erfarenheter låter dem uppfatta det. Därför kan något du bara slänger ur dig få stora konsekvenser.

Igår skrev jag om vad en när och kär upplever - specifikt nu, i sin vardag. Idag åkte hen till sitt jobb beväpnad med det mäktigaste en har: sina ord. Min dag kommer mentalt idag finnas på två ställen; här, där vardagliga ting tar upp min tid och där, där jag hoppas någon har respekten och empatin att lyssna.

Idag är jag extra tacksam för viljan att förklara, för orden, för ilskan och frustrationen som ger kraft. 

Här kommer orden som skrivits av en modig person - en person som du och jag - en person som bara vill få vara - en person som vet att hens ord även publiceras här idag:

Jag kommer att ta det nu innan min ilska antänds och orsakar en eldsvåda;

Åsikter som dina är skadliga.
Skadorna som dina åsikter vållar är verkliga. Människor har torterats, bl. a. statligt/medicinskt, med elektrochock, med inbillningen att "det är fel i huvudet på HBTQ+-personer".
Personer som jag.


Folk p.g.a sina gudar mördar HBTQ+-personer.
Personer som jag.


Familjer dödar familjemedlemmar efter att ha "bett till gud".
Familjemedlemmar som jag.


HBTQ+-personer våldtas med inbillningen att de kan korrigeras eller rent av för att de anses vara skräp.
Personer som jag.


"Alla vill vara gay nu", sa du., Det är inte förrän nu människor börjat känna sig trygga nog att komma ut och fortfarande blir vi slagna och våldtagna till döds.
Människor som jag.


Fyrtionio personer sköts till döds i en gayklubb i Orlando för att någons gud tyckte det var fel i huvudet på de.
Personer som jag.


I Tjetjenien torteras, mördas och begravs HBTQ+-personer levande, för att de inte är "normala".
Personer som jag.


I 7 länder är det fortfarande dödsstraff. I ännu fler länder är straffet för att vara HBTQ+ livstid i fängelse. Du må inte hålla ett vapen mot någons tinning, men era åsikter är identiska. Du tittar mig i vitögat och säger att jag inte är normal. Fuck din normalitet. Du tittar mig i vitögat och säger att det något i mitt huvud som fattas. Empati fattas dig. Kunskap fattas dig. Världen försöker förändras mot det bättre, trots ditt inskränkta ego. Var god var tyst och gör plats. Kärlek har prioritet.

Och själv då?

Sitter här, lite handlingsförlamad, bedrövad och hjärntrött efter ännu en glimt in i livet hos en när och kär som möts av idioti om och om och om igen. Jag är glad att hen orkar berätta - men så ledsen för allt hen behöver utstå.

"Det är något fel i huvudet på såna där gays, eller bi, eller vad de är." 

"Asså, hur kan man välja att bli det?" 

"Jag fattar inte - det är så äckligt. Själv skulle jag aldrig kunna ..." 


Ogenomtänkta, oreflekterade kommentarer som folk släpper ur sig likt illaluktande fisar utan att fundera mer på det - "skönt att "lufta sig", typ - utan tanke (i bästa fall - i värsta fall helt medvetna men oberörda) på att det i omgivningen finns de som blir träffade av stanken - som aldrig får chansen att hämta andan, känna sig som "vem som helst".
Det är svårt att var utsatt och samtidigt alltid orka ta fajten, höja rösten för att undervisa, informera, ifrågasätta ... för att skapa en värld där man själv, alla, har lika rätt att finnas till.

Ingen ska behöva göra det. Seriöst. 2017. 

Och själv då? När valde du det heterosexuella alternativet?

Böcker lästa i maj

The Burning Page (The Invisible Library, #3) av Genevieve Cogman

When it's your job to save the day - where do you start? Librarian spy Irene has standards to maintain, especially while on probation. And absconding from a mission via a besieged building doesn't look good. But when her escape route home goes up in flames, what's a spy to do? However, it seems Gates back to the Library are malfunctioning across dozens of worlds. Worse still, her nemesis Alberich is responsible -and he plans to annihilate the Library itself. Irene and assistant Kai are posted to St Petersburg, to help combat this threat. Here Alberich emerges, as Irene tries to save her friend Vale and foil assassination attempts. Then one incredibly dangerous opportunity to save the Library emerges. Saving herself would be a bonus ... Irene's adventures feature stolen books, secret agents and forbidden societies - think Doctor Who but with librarian spies!

En bok som höll samma fart och stil som de tidigare böckerna i serien. En 4:a
ADLIBRIS


Om ni inte börjar leva gör jag slut (De fyras gäng #1) av Eva Swedenmark

Livet tar inte slut bara för att man har fyllt 60!
De fyra väninnorna Garbo, Pamela, Anita och Ingalill gör inget annat än ältar besvikelser och sjukdomar, tills en dag då Garbo får nog och ställer ett ultimatum: Berätta om era hemligheter och drömmar annars säger jag upp bekantskapen.
Det blir startpunkten för alla fyra att våga avslöja vad de egentligen vill ha ut av livet. Damerna gör upp listor på vad de önskar sig och alla får i uppgift att hjälpa till att uppfylla dessa drömmar. Nu ska de hämnas på sol-och-våraren, leta upp gamla kärlekar eller återuppta vänskapsrelationer från förr.

Den här berättelsen höll mig underhållen som ljudbok på resorna till och från jobbet. Ingen litterär höjdare men helt ok. En 3:a
ADLIBRIS


Exit West av Mohsin Hamid

An extraordinary story of love and hope, travelling from the Middle East to London and beyond, from the bestselling, Man Booker-shortlisted author of The Reluctant Fundamentalist Nadia and Saeed are two ordinary young people, attempting to do an extraordinary thing - to fall in love - in a world turned upside down. Theirs will be a love story but also a story about how we live now and how we might live tomorrow, of a world in crisis and two human beings travelling through it. Civil war has come to the city which Nadia and Saeed call home. Before long they will need to leave their motherland behind - when the streets are no longer useable and the unknown is safer than the known. They will join the great outpouring of people fleeing a collapsing city, hoping against hope, looking for their place in the world ...

Den här boken började jag lyssna till, men en del böcker behöver läsas med åter återblickar i sidorna till ordbruk och vackra meningar som ekar genom sidorna – det här var en sådan bok. Den hade fått en 5:a om det inte vore för att det kände som om den tappade farten på slutet – men det som var vackert på de tidigare sidorna är ju fortfarande vackert.
En 4:a
ADLIBRIS


Here I Stand: Stories that speak of Freedom av Amnesty international UK + div. författare
En samling berättelser som belyser orättvisor och missförhållanden i världen. Många berättelser att bära med sig och att lyfta i många sammanhang. Jag hoppas verkligen att de översätter den här – om inte så får jag översätta det jag själv vill återberätta. Det är viktiga berättelser – många med en twist som skakar om och får en att tänka till, ordentligt. Den är också fint illustrerad av Chris Ridell. En 5:a
ADLIBRIS


Ord och verser ut en frivilligsamordnares dagbok av Michaela Dutius Söderström

Jag har arbetat som frivillig/volontärsamordnare i en ideell förening i många år.Brinner för att få människor att mötas och tillföra livskvalitet i sitt eget och andras liv.Ord och verser ur en frivilligsamordnares dagbok. En bok som bygger på dagboksanteckningar ur en frivilligsamordnares möten med behov och frivilliga/volontärer.Om människors behov av varandra och allas möjlighet att göra något för någon annan människa.

En bok vars titel beskriver precis vad den innehåller. Svårt att tycka om det som kommer så tydligt från en annans människas vardag och hjärta. En bok skriven av en person jag träffat - en människa med ett gott hjärta till sina medmänniskor. En 4:a
ADLIBRIS


Det är något som inte stämmer av Martina Haag

Man hör om hur det händer andra. Man tycker synd om dem. Och man vet, innerst inne, att det aldrig kommer att hända en själv. Men man har ingen aning.
Det här är en roman om överlevnad. Om betydelsen av en rödrutig jacka. Om tama järvar med eldkastare. Om en bottenlös fjällsjö, dit ingen får gå, och om hur man reser sig, trots att man är helt säker på att man inte orkar längre.

En bok vi läste i bokcirkeln, och hade det inte varit för den så hade den här boken aldrig blivit läst – i alla fall inte av mig. Tankar väckte den, nog för att sätta igång en 3 timmar lång träff med samtal om relaterade ämnen i bokcirkeln. Men bra är den inte – om än lättläst. En 2:a
ADLIBRIS


Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström

Ett äktenskapligt haveri i jämställdhetens förljugna paradis. Det är brutalt, slagfärdigt, naket, ömkligt. Och oändligt sorgligt.
Två röster: en kvinna och en man som levt tillsammans i ett halvt liv. Genom orden hörs de sista, bultande hjärtslagen i en gemensam tillvaro. Det som en gång var stor kärlek har vänts till långdragen kamp.
"Han sa: Om du överger mig har du bara livslångt hat att vänta.
Hon sa: Tror antingen jag eller du måste dö."

När jag nu hade läst Haags bok om erfarenheten av att gå igenom en skilsmässa så kände jag tillräckligt med nyfikenhet för att läsa även denna inom samma genre. Den här, till skillnad mot den förra, resonerade mot mina egna erfarenheter. En 4:a
ADLIBRIS


The Ghost Brigades (Old Man's War, #2) av John Scalzi

When humanity is threatened by an alliance of three adversarial races who would halt the world's expansion into space, Jared Dirac, a super-power clone who serves in the Ghost Brigades for the Colonial Defense Forces, tries to discover why the scientist who gave Jared his DNA has revealed key military secrets.

Del två i den här serien – och den var I samma stil och med samma torra humor. Ingen besvikelse. En ljudbok som gjorde att jag såg fram emot promenader och bilturer. En 4:a
ADLIBRIS


Holding up the Universe av Jennifer Niven

Everyone thinks they know Libby Strout, the girl once dubbed 'America's Fattest Teen'. But no one's taken the time to look past her weight to get to see who she really is. Since her mum's death, she's been picking up the pieces in the privacy of her home, dealing with her heartbroken father and her own grief. Now, Libby's ready: for high school, for new friends, for love, and for EVERY POSSIBILITY LIFE HAS TO OFFER. I know the part I want to play here at MVB High. I want to be the girl who can do anything. Everyone thinks they know Jack Masselin too. Yes, he's got swagger, but he's also mastered the art of fitting in. What no one knows is that Jack has a secret: he can't recognize faces. Even his own brothers are strangers to him. He's the guy who can re-engineer and rebuild anything, but he can't understand what's going on with the inner workings of his own brain. So he tells himself to play it cool: Be charming. Be hilarious. Don't get too close to anyone. Until he meets Libby. When the two get tangled up in a cruel high school game which lands them in group counseling, Libby and Jack are both angry, and then surprised. Because the more time they spend together, the less alone they feel. Because sometimes when you meet someone, it changes the world - theirs and yours.

En berättelse som berättar om sorgliga öden på ett förtröstansfullt sätt. Förändring, framtid och optimism i en värld där inte alla människor är rädda om sig, eller varandra. En 4:a
ADLIBRIS


Se upp med vad du önskar (De fyras gäng #2) av Eva Swedenmark

Hur gick det när drömmarna förverkligades? Fortsätter de utmana livet och varandra? Eller visade sig drömmen vara annorlunda i verkligheten? De fyras gäng fortsätter att tillsammansi nära vänskap skapa en livsbejakande tillvaro där allt är möjligt. En roman om vänskap som utmanar.

En fortsättning på berättelsen om de fyra kvinnorna som bestämde sig för att förändra sina liv i bok ett. Helt i samma stil som den första – och en lagom underhållande ljudbok på mina bilresor. En 3:a
ADLIBRIS


Annihilation av Jeff VanderMeer

Welcome to Area X. An Edenic wilderness, an environmental disaster zone, a mystery for thirty years. For thirty years, Area X, monitored by the secret agency known as the Southern Reach, has remained mysterious and remote behind its intangible border- an environmental disaster zone, though to all appearances an abundant wilderness. Eleven expeditions have been sent in to investigate; even for those that have made it out alive, there have been terrible consequences. 'Annihilation' is the story of the twelfth expedition and is told by its nameless biologist. Introverted but highly intelligent, the biologist brings her own secrets with her. She is accompanied by a psychologist, an anthropologist and a surveyor, their stated mission: to chart the land, take samples and expand the Southern Reach's understanding of Area X. But they soon find out that they are being manipulated by forces both strange and all too familiar. An unmapped tunnel is not as it first appears. An inexplicable moaning calls in the distance at dusk.And while each member of the expedition has surrendered to the authority of the Southern Reach, the power of Area X is far more difficult to resist.

Den här boken var en av de böcker jag köpte när vi var på Science Fiction-bokhandlen i Göteborg på Kristi himmelfärdsdag – jag skrev om det HÄR. En bok som i vår familj hamnar i kategorin ”mindfuck”. Den här boken väckte hjärnan och fick mig att se fram emot att läsa fortsättningen i serien – det finns två böcker till. En 5:a
ADLIBRIS


Good Night Stories for Rebel Girls av Elena Favilli & Francesca Cavallo

What if the princess didn't marry Prince Charming but instead went on to be an astronaut? What if the jealous step sisters were supportive and kind? And what if the queen was the one really in charge of the kingdom? Illustrated by sixty female artists from every corner of the globe, Good Night Stories for Rebel Girls introduces us to one hundred remarkable women and their extraordinary lives, from Ada Lovelace to Malala, Amelia Earhart to Michelle Obama. Empowering, moving and inspirational, these are true fairy tales for heroines who definitely don't need rescuing.

Den här boken såg ja om ganska länge i media innan jag fick chanson att bläddra I den när vi var I Oxford – men jag köpte den inte då. Slutligen föll jag till föga och köpte den på nätet här – och det ångrar jag inte. En SÅ bra bok skriven för yngre läsare men inte dålig för någon. Hundra berättelser om kvinnor som kan. Jag gav smakbitar ur den HÄR! En 4:a
ADLIBRIS


The Last Colony (Old Man's War, #3) av John Scalzi

Retired from his fighting days, John Perry is now village ombudsman for a human colony on distant Huckleberry. With his wife, former Special Forces warrior Jane Sagan, he farms several acres, adjudicates local disputes, and enjoys watching his adopted daughter grow up.
That is, until his and Jane's past reaches out to bring them back into the game as leaders of a new human colony, to be peopled by settlers from all the major human worlds, for a deep political purpose that will put Perry and Sagan back in the thick of interstellar politics, betrayal, and war.

Sista boken i serien. Här kom huvudpersonerna från första boken tillbaka och berättelsen fick ett avslut – tillbaka där den startade … i alla fall geografiskt.  En ljudbok som vars slut blev anledningen till en extra lång promenad. En 4:a
ADLIBRIS

Man kan säkert låna den på biblioteken också.

Modern Classics à la Penguin #40

Läs om min egen utmaning HÄR!

Saul Bellow, 1915 - 2005. En kanadensisk-amerikans författare som också blev Nobelpristagare i litteratur 1976: ”för den mänskliga förståelse och subtila kulturanalys, som förenas i hans verk”.

Många av Saul Bellow böcker har blivit utgivna på svenska (det är det ju långt ifrån alla författare i den här utmaningen som är) även om det inte finns mycket av honom att finna i bokhandeln just nu.

HÄR finns en välskriven och genomförlig artikel om honom som skrevs med anledning av hans bortgång. I artikeln skriver Caj Lundgren, bland annat,;

Den lilla romanen ”Seize the Day” från år 1956 - på svenska ”Grip dagen” först 26 år senare - blev kanske det första helt fulländade exemplet på denna mycket personliga variant av den tragikomiska genren som kom att bli Saul Bellows mest bestående insats i den samtida romanprosan. ...

Att Saul Bellows språkrör i en stor del av hans verk uppvisar attityder som brister i politiskt korrekthet på ett numera himmelsskriande vis gör emellertid knappast detta livsverk mindre väsentligt som konstnärlig kommentar till det västerländska 1900-tal som utgjorde dess bakgrund. Genom drygt fyrtio år erövrade och försvarade han en position som en av USA:s absolut ledande författare, konstaterar James Atlas, som samtidigt påpekar det egendomliga i den försvarsattityd han intog under nästan hela sin aktiva verksamhetsperiod: i början klagade han bittert över bristen på erkännande, och när det väl kom i rikt mått började han klaga över att litteraturkritikens skara av ”döva pianostämmare” alltid missförstod vad han skrev.
Lusten att stå i opposition till etablissemanget hindrade honom dock aldrig från att njuta av framgångens frukter. Slutsumman av granskningen blir kanhända att han intill förväxling liknar en av sina egna romanfigurer.

Borde man känna till alla Nobelpristagare i litteratur om man påstår sig vara bokälskare? Nej. Är man litteraturhistoriskt intresserad kanske, men inte annars ;)  Jag ögnade igenom listan HÄR, och konstaterade att jag inte vet vilka alla är - Saul Bellow är en av dem.

I sökande av citat av den här författaren hittade jag mängder med korta, kärnfulla, kloka sådana och tänker att kanske borde jag läsa något av hans verk. Men i ljuset av hur mycket bra litteratur det finns och hur lite tid man har ... så är oddsen inte stora, för min del.

Favoriten bland de lästa citaten - kanske mest för att det klingar så sant i mig:

“I love solitude but I prize it most when company is available.”