måndag 28 augusti 2017

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

en ledig måndag
at vi fått så många flyttkartonger
biljetter till Mamma Mia Sing-a-Long på bio Roy i november
lugnt möte - mjukstarter är alltid bra
rena mattor
smartaste present-idén :) tack Karin
soffan som inte ska flytta med har fått ett nytt hem
slutet av flyttpackningen annans
första hyran betald
trevliga möten på lokala ICA
D.Y.'s 27-årsdag
min fästman som numera är min make
en stilla vigsel ute
vår trevliga vigselförrättare
våra vittnen som bevarat vår hemlis till nu
att äntligen berätta
en lugn kväll med grattisar
te
sova











söndag 27 augusti 2017

En smakebit på søndag: Flickan med gåvorna av M.R.Carey


Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR! 

När The Girl With All The Gifts com ut så var det spoileralert över allt. Man skulle inte veta något om den när man började - allt för maximal effekt. På baksidan av den engelska versionen finns endast detta att läsa:
NOT EVERY GIFT IS A BLESSINGEvery morning, Melanie waits in her cell to be collected for class. When they come for her, Sergeant Parks keeps his gun pointing at her while two of his people strap her into the wheelchair.
She thinks they don't like her.
She jokes that she won't bite.
But they don't laugh.
Så kommer den svenska översättningen - och då har de den här texten på baksidan:
En skrämmande och känslosam berättelse om överlevnad och förlorad barndom.
Melanie är en mycket speciell flicka. Varje morgon väntar hon i sin cell på att dagens lektioner ska börja. När de hämtar henne håller en vakt en pistol riktad mot hennes huvud medan två andra spänner fast henne i stolen.
Flickan med gåvorna är en historia som utspelar sig i ett ödelagt England efter en zombieapokalyps. För de som hann stänga in sig finns det fortfarande hopp om en framtid och lilla Melanie visar sig vara nyckeln till allt.
 Det var inte det att vi inte kunde gissa - men de behövde ju inte tala klartext. Tråkigt!

Nåja, nu läser jag den i alla fall. Vi läser den i bokcirkeln jag är med i. Än så länge bara 100 sidor in i boken - men den är inte tråkigt. 

Jag väljer det här som smakbit:
Det enda problemet med dagarna då miss Justineau undervisar är att tiden går alldeles för fort. Varenda sekund är så värdefull att Melanie inte ens blinkar; hon bara sitter där med stora ögon och suger i sig allt miss Justineau säger och lägger det påminner så att hon kan spela upp det för sig igen senare, i sin cell. Och så ofta hon kan ställer hon frågor till miss Justineau, för det hon tycker mest om att höra, och tänka tillbaka på, är miss Justinaeus röst när hon säger hennes namn, Melanie, på det där sättet som får henne att känna sig som den viktigaste personen i världen.








torsdag 24 augusti 2017

Positiva listan v. Eva


Dags att vända på Sura listan :)

Det behagligaste jag vet:

Bland de behagligaste måste vara att gå och lägga sig i en renbäddad säng. Mmhmm! Eller krypa upp i soffhörnet efter en lång dag . Eller duscha … svårt att välja :)

Absolut min killtyp:
Har aldrig tänkt mig en ”min typ”. I sura listan nämnde jag som INTE min typ som ”Den där som säger Lilla Gumman och ska mansplaina allt.” – och det är ju egentligen inte en typ av människa, utan bara en t y p - någon som beter sig illa. Så, min ”typ” av människa är nog den som beter sig empatiskt och har det lilla ”det” som gör honom till den mitt hjärta klappar för. Min sambo alltså :) han är min typ.

Godaste mat jag vet:
Det mesta med mjölk … så känns det i alla fall nu när jag inte tål mjölk längre. En dag kommer jag över det och favoriter kommer återigen kunna finnas – men än så länge är jag nog mest lite bitter över min mage som sviker mig.

Blir glad av:
Människor som är entusiastiska och brinner för ett intresse de kan prata väl om!

Bästa bok jag läst:
Svårt. Men jag minns upplevelsen av två specifika böcker: Den oändliga historien av Mikael Ende och Momo av … Vet ni, jag har aldrig reflekterat över att det är samma författare till de två böckerna. Wow! #mindblown #hurkundejagmissadet

Något som får mig att lyssna på ett radioprogram:
Samma anledning som vad jag blir glad av samt när jag blir fångad av diskussioner som tillåter provtänk.

Sist jag ville krama någon:
Krama för att jag blev glad: I tisdags nar det var skit på jobbet och D.Y. sade alldeles rätt saker till mig via messenger och mitt hopp om mänskligheten överlevde!

Bästa serien jag nyligen sett:
Ett fall för Vera. Avsnitt tre av senaste säsongen konsumerades på Play igår!

Vackraste plagg jag vet:

Helt ointresserad av kläder som jag är så … har jag ingen aning vad det skulle vara. Lockas mer av färger och material än vad de är tillklippta som. Men jag minns bilden av en djupt mörk grön lång klänning i sammet (?) som svepande klädde en brud … Den var verkligen vacker.

Godaste drycken:

Mitt Russian Earl Gray på morgonen är svårt att slå.

Bästa karaktär i en film eller TV-serie:

Martin Freemans Watson i 2010-talets Sherlock poppar upp i tanken. Mänskligt komplicerad. Förståeligt frustrerad. Gör fel. Skäms. Överlever.


Så här beter jag mig när jag blir glad:
Ler. Tackar – om det är passande. Kramas kanske. Jag vet inte. Beror på varför jag blivit glad – och tillsammans med vem, tror jag. Jag är ingen runtstudsande tjoande person oavsett, dock.












tisdag 22 augusti 2017

10 x 4 upphöjt till oändligt trevligt


I torsdags hämtade vi en buss och en bil från den lokala bilhandlarna - förmedlade hyrbilar från hyrbilsbolaget Biliv. Inte meningen att göra reklam - men när kyrkan ska ut på tur är det väl roligt att vi hyr från ett bolag som heter Biliv ;)

10 ledare - ideella och anställda - i diverse åldrar. Gemensamt är att vi trivs ihop och har konfirmander tillsammans. Den här resan tillsammans vara alla så väldigt värda.

Vi började med Gränna. Där hade jag inte varit på många år. Hade glömt hur mysigt det är. I alla fall när värsta turistsäsongen är över ;) Här noterades godaste hallonsorbeten och smaskiga polkagrisar med flädersmak.

Första natten sov vi i stugor vid Bergs slussar. Mat åt vi nere i Linköping. 

På fredagen startade vi tidigt och åt frukost på Donken. Bukfylla. Ingen direkt kulinarisk upplevelse.

Sedan bar det av till Kolmården. Här hade vi bokat en tvådagars på djurparken med övernattning på Safari Camp.
Vilken upplevelse! Bara tänk er att sitta och mysa runt en lägereld med giraff ätandes endast 15 meter bort samtidigt som man hör lejonen "prata" med varandra. Himla häftigt!

På morgonen efter övernattningen i tält fick vi tillgång till Vildmarkshotellets spaavdelning innan vi hade vår sista dag i parken. Trötta och nöjda handlade vi middag och frukost på en affär i Linkan innan vi for till vår övernattning vid Bergs slussar igen. Där hade vi en kväll med promenad och "eftersnack". Sedan sov vi gott!

På söndagen hade vi lite sovmorgon. Vi firade mässa i Linköpings Domkyrka, fikade på urmysiga Dahlbergs Café i Gamla Linköping och var på ett (nästan) obligatoriskt besök hos Cloetta innan vi begav oss av hemåt. Sen lunch vid Brahe Hus. Tankade i Falköping (både bil och människor). Landade hemma i soffan vid halv nio. Nöjd!

Igår flyttpackade jag. Snacka om kontraster!










måndag 21 augusti 2017

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

ett jobb att gå till ...
... och trivas med
bra kollegor
administration som fungerar
vänner som vill
människor som är gjorda för service-yrken
vårt sköna ungdomsgäng på jobbet
hyrbilar
4 fantastiska dagar ute i Sverige 
kapybarer
Kolmårdens Safari Camp (varmt rekommenderat)
lördagsgodis
att gilla varandra även när tålamodet tryter
mataffär som är öppet sent
marsipangodis
komma hem till sambon

... och hundra saker till - minst :) Vilken fantastisk långhelg!







Utsikt över Bråviken!






måndag 14 augusti 2017

Sura listan v. Eva


The Fat Lady Sings påminde mig om en Sur-Lista jag läst hos Underbara Clara - så här kommer min version. Bara för att. Man kan inte vara glad och trevlig hela tiden 😉

Obehagligaste jag vet:
Känslan jag får leva med om jag inte sa ifrån när jag kunde. Ni vet när den där någon sa något så urbota dumt och/eller kränkande till/om någon annan och man inte fann sig, där och då. DEN känslan.

Absolut inte min killtyp:
Den där som säger Lilla Gumman och ska mansplaina allt. Fy bövelen, rent ut sagt!

Äckligaste mat jag vet: 

När jag var liten var det paltbröd. Det har jag inte ätit sedan jag nästan spydde ner min mamma och sedan fick löfte om att slippa det i all framtid. Nu? Äter nog det mesta … och låter bli sådant jag tror att jag inte skulle gilla. 
DET lätt tråkigt. Gör jag verkligen så? Kanske. Usch. Det ska jag sluta med.

Blir arg på: 
Människor som bara rabiat skäller/gnäller på utan att lyssna. De "vet hur det är" OCH vad alla tycker, tänker och egentligen menar, och alla andra ska bara vara tysta. Hör de något någon annan säger så vänder de på det och påstår att man sa det de vill vara arga på. Fruktansvärt.

Sämsta bok jag läst: 
Riktigt dåliga böcker läser jag inte ut. Gillar inte moderna svenska deckare där detektiven är en gammal alkis vars fru nu är gift med en yngre man och har tre små barn samtidigt som fallet handlar om en prostituerad som detektiven ändå känner samhörighet med … Ja, ni fattar genren!

Något som får mig att byta radiokanal:
 
P4:as pladdrande lokalradioreportrar som inte riktigt kan låta bli att göra sig lustiga på andra bekostnad – de får mig att byta kanal, eller, helt enkelt, sätta på en ljudbok istället. Det har varit mycket ljudböcker på sistone.

Sist jag ville ta till knytnävarna: 
Det minns jag inte. Har nog aldrig velat. Även om jag kan njuta av tankar som att ge någon en High Five, Med en stol, I ansiktet. … men jag menar det nog egentligen aldrig ... inte bokstavligt.

Sämsta serien jag nyligen sett: 
Oj, de är många. Ja, inte som jag sett hela serien av alltså – men ett avsnitt eller två och sedan gett upp. Men … Santa Clara Diet kommer ju osökt i tanken.

Fulaste plagg jag vet: 
Det är inte ett plagg som kommer i tanken när jag läser detta utan ett skodon: Foppa-tofflan. Extra ful med fluff. Extra, EXTRA ful med leopardmönstrat fluff.

Äckligaste drycken: 
Nu har jag inte provat allt – men energi-drycker är över lag vansinnigt äckligt. Whiskey är inte heller gott … eller, jo, kanske lite – men inte halsbrännan som följer som ett brev på posten (innan post nord, när posten funkade).

Sämsta karaktär i film eller TV-serie:
 
…? Det är nog de jag ignorerar så pass att jag tappar tråden och en serie blir dålig ;) Kan inte komma på någon – men jag vet att de finns där.

Det skriker jag när jag blir arg:
 
Jag försöker verkligen låta bli att skrika något över huvud taget – speciellt om det är på jobbet … Men, jag har ju grekiskan att ta till :) vad är det första man lär sig på nya språk? Oftast de grövsta svordomarna. Så, ja, de kan jag.
Men, ärligt. Ett gött F*N, med eftertryck – det känns rätt bra!











Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

så många punkter på måste-listan klara och strukna under semestern
Citronsyra
Bikarbonat
avkalkade maskiner i köket
eldningsförbudet upphört
gamla dagböcker och brev mm brända
sill-lunch på egna potäter
laktosfri smultronglass
en fantastiskt vacker dag i Grundsund
båttur till och från Grundsund
havet
fin em med guddottern med familj
barnböcer
läsa högt
action-lek
en bokhylla till sorterad och rensad
mer grejer till återvinningen
dammsaugaren











torsdag 10 augusti 2017

Modern Classics à la Penguin #47


Läs om min egen utmaning HÄR!

Donald Barthelme, 1931 - 1989. Amerikansk författare som jag aldrig hört talas om tidigare. 

Wikipedia serverar, på svenska, en hel mening om honom:
Donald grundade litteraturtidskriften Forum 1956 och var chef för Contemporary Arts Museum i Houston 1961-1962.
Så, vad har han skrivit? En mängd noveller och några romaner - det är vad jag kommer fram till. Mest kan man läsa om att han var gift fyra gånger, hade ett komplicerat förhållande till sin far och undervisade på flera universitet.

Hos Goodreads finns en del citat, om än inte översvallande många. De flesta är, för mig,väldigt underliga - som om de behöver sin kontext på ett tydligare vis. Jag väljer ändå ett - såklart - kanske för att det skulle kunna ha varit skrivet under det senaste året och hänvisa till en väldigt speciell president i författarens egna hemland:

“Succeed! It has been done, and with a stupidity that can astound the most experienced.”










tisdag 8 augusti 2017

Böcker lästa i Juli


A Symphony of Echoes (The Chronicles of St Mary's 2) En 3:a

When a Child is born (The Chronicles of St Mary's 2.5) En 4:a

A Second Chance (The Chronicles of St Mary's 3) En 4:a

A Trail Through Time
(The Chronicles of St Mary's 4) En 4:a


Alla dessa böcker är ur samma serie av Jodi Taylor och lästa som e-böcker.

Time Travel meets History in this explosive bestselling adventure series. 'So tell me, Dr Maxwell, if the whole of History lay before you ...where would you go? What would you like to witness?' When Madeleine Maxwell is recruited by the St Mary's Institute of Historical Research, she discovers the historians there don't just study the past - they revisit it. But one wrong move and History will fight back - to the death. And she soon discovers it's not just History she's fighting...Follow the tea-soaked disaster magnets of St Mary's as they rattle around History. Because wherever the historians go, chaos is sure to follow.
Den första boken i serien läste jag förra månaden och gav den en 4:a i betyg. Lagom action, lagom lättläst och helt enkelt underhållande.
Den 5:e boken finns inte som e-bok, så den har jag beställt som pappersbok. Lite irriterande att inte kunna ha en hel serie i endera format. Inte alla i serien finns som pappersböcker heller. *morrar lite*
ADLIBRIS ADLIBRIS ADLIBRIS ADLIBRIS

Manson makes the argument, backed both by academic research and well-timed poop jokes, that improving our lives hinges not on our ability to turn lemons into lemonade, but on learning to stomach lemons better. Human beings are flawed and limited--"not everybody can be extraordinary, there are winners and losers in society, and some of it is not fair or your fault." Manson advises us to get to know our limitations and accept them. Once we embrace our fears, faults, and uncertainties, once we stop running and avoiding and start confronting painful truths, we can begin to find the courage, perseverance, honesty, responsibility, curiosity, and forgiveness we seek.
There are only so many things we can give a f**k about so we need to figure out which ones really matter, Manson makes clear. While money is nice, caring about what you do with your life is better, because true wealth is about experience. A much-needed grab-you-by-the-shoulders-and-look-you-in-the-eye moment of real-talk, filled with entertaining stories and profane, ruthless humour, The Subtle Art of Not Giving a F**k is a refreshing slap for a generation to help them lead contented, grounded lives.
En Ljudbok jag lyssnade på i en och en halv fart (så himla gött att kunna speeda upp det hela med ljudböcker) En bok med många sanningar/klyschor. Sådant man behöver höra, om och om igen. Rekommenderas – om man kan leva med den Pepsodentiga försäljar-stilen (tillräckligt gamla fattar, ni andra får skaffa egen erfarenheten kring detta) :) En 4:a
HÄR kan man få veta lite om författaren.
ADLIBRIS



The City of Woven Streets av Emmi Itäranta 

In the City of Woven Streets, human life has little value. You practice a craft to keep you alive, or you are an outcast, unwanted and tainted. Eliana is a young weaver in the House of Webs, but secretly knows she doesn’t really belong there. She is hiding a shameful birth defect that would, if anyone knew about it, land her in the House of the Tainted, a prison for those whose very existence is considered a curse.
When an unknown woman with her tongue cut off and Eliana’s name tattooed on her skin arrives at the House of Webs, Eliana discovers an invisible network of power behind the city’s facade. All the while, the sea is clawing the shores and the streets are slowly drowning.
Fantasy skriven av en nordisk författare – helt klar blev jag nyfiken. Men, nej. Jag avslutade den inte ens. EN tredjedel in i boken var jag trött på att vänta på att något skulle hända. Huvudkaraktären går undrande igenom en hel del som vi andra inte får någon insikt i heller … och allt blir bara blaskigt. Huvudkaraktären var varken förvånad/rädd/ifrågasättande … Ännu inte på Svenska.
Inte avslutad
ADLIBRIS



The trouble with Goats and Sheep av Joanna Cannon

Mrs Creasy is missing and The Avenue is alive with whispers. As the summer shimmers endlessly on, ten-year-olds Grace and Tilly decide to take matters into their own hands.
And as the cul-de-sac starts giving up its secrets, the amateur detectives will find much more than they imagined…
En Ljudbok jag lyssnade på t/r till östkusten. Bitvis gäspandes. Ingen höjdare för mig. Lite långsam. En 2:a
ADLIBRIS



The Rise and Fall of D.O.D.O. av Neal Stephenson

You think you know how the world works? Think again. From bestselling author Neal Stephenson and critically acclaimed historical and contemporary commercial novelist Nicole Galland comes a captivating and complex near-future thriller that questions the very foundations of the modern world.
Första paragrafen av baksidestexten ovan – annars är den nästan lika lång som boken - läs den texten HÄR.
Den här lyssnade jag på. I alla möjliga farter. Den … fångade mig inte. Så, ännu en bok som jag inte avslutade. Omständlig. Karaktärerna fångade mig inte … kanske för att man inte blir bjuden på så mycket personligt om dem … Har inte läst något annat av denna omtalade fantasy-författare. Kanske är detta hans stil? Ska nog ge författaren en chans till – men inte med den här boken.
Inte Avslutad.





We have always lived in the Castle av Shirley Jackson

En gång var de sju i familjen Blackwood. Men en dödlig dos arsenik fann vägen till familjens sockerskål. Den enda som undvek sockret till bären var äldsta systern Constance. Hon misstänktes för mord på sina föräldrar, sin bror och sin faster, men frikändes. Sedan dess lämnar hon aldrig slottet, sätter inte foten utanför dess trädgårdar.
Farbrodern Julian åt av giftet men överlevde. Numera rullstolsbunden skriver han maniskt på sina memoarer. Merricat, Constances lillasyster, kom inte till bords alls den där kvällen för sex år sedan, eftersom hon skickats till sängs utan mat som straff för olydnad. Det är hon, Merricat, nu arton, som berättar historien. Och hon gör allt för att skydda sin storasyster, om hon så ska tvingas använda häxkrafter. En dag besöker deras kusin Charles slottet. Omedelbart hotas dess sköra, mörka hemligheter.
Det här en amerikansk skräckroman som kommer ut på svenska i oktober.
Jag lyssnade på den på en lång bilresa – den är inte speciellt lång som bok – den svenska översättningen som kommer är på 160 sidor – men den innehåller en hel del. Nu är jag ju ingen skräck-älskare och jag satt nog och lyssnade med en halv hjärna medan den andra halvan försökte förbereda mig på vad som komma skulle.
Jag gillade den – trots att den är skräck ;) En 3:a
ADLIBRIS



Queer – a Graphic History av Meg-John Barker & Julia Scheele
Activist-academic Meg-John Barker and cartoonist Julia Scheele illuminate the histories of queer thought and LGBTQ+ action in this ground-breaking non-fiction graphic novel.
From identity politics and gender roles to privilege and exclusion, Queer explores how we came to view sex, gender and sexuality in the ways that we do; how these ideas get tangled up with our culture and our understanding of biology, psychology and sexology; and how these views have been disputed and challenged.
En grafisk roman som berättar historien omkring HBTQI-historien och alla idéer och tankar kring allt detta. Komplext och full med information. Först kunde jag inte ta in något – det är ju fakta- och min hjärna var inställd på att komma ihåg – läsa sig. Men, till slut blev jag tvungen att ta ett snack med mig själv om att bara låta det jag läste skölja över mig och vara glad för det som fastnade – och så finns ju boken att gå tillbaka till – en källa till information.

En viktig bok om ett viktigt ämne. Ännu inte på svenska.
En 3:a
ADLIBRIS



The Gunslinger (The Dark Tower #1) av Stephen King

The Gunslinger introduces readers to one of Stephen King's most powerful creations, Roland of Gilead: The Last Gunslinger. He is a haunting figure, a loner on a spellbinding journey into good and evil. In his desolate world, which mirrors our own in frightening ways, Roland tracks The Man in Black, encounters an enticing woman named Alice, and begins a friendship with the boy from New York named Jake.
Serien måste ju läsas innan man ser filmen? Kanske inte J Men efter att ha funderat länge på att läsa den här omtalade fantasy-serien så var det nu äntligen dags. Den här boken, den första, anses inte lika bra som de kommande. Nu ser jag fram emot fortsättningen. För den här fick, redan den, en 4:a.
Finns även på svenska!
ADLIBRIS
HÄR är reklamen för filmen. HÄR kan du läsa vad författaren själv har att säga om filmen.



The Days of the Triffids (Triffids #1) av John Wyndham

Morgonen efter att himlen exploderat vaknar Bill Masen upp i en mardröm. Större delen av Londons befolkning har blivit blinda och i trädgårdar och parker lurar de märkliga köttätande växterna som nyligen dök upp som från ingenstans. Bill, och de få människor som ännu har synen i behåll, ställs inför en rad svåra beslut kring hur mänskligheten ska kunna leva vidare. Vissa sätter sin tillit till att amerikanerna ska komma till undsättning, en del litar på att Gud ska ställa allt till rätta, andra lyssnar bara till vapnens makt. Bill Masen är en av få som inser att Triffiderna är på väg att ta över och hans resa från Londons förorter ut på den engelska landsbygden är en av science fiction-litteraturens mest lästa och betydande böcker.
Den har stått i bokhyllan ett tag – väntandes på rätt läshumör. Har läst andra böcker av John Wyndham och vet att de är böcker av sin tid; lite långsammare – och ville ge den här de bästa förutsättningarna. De andra böckerna jag läst fick av mig, liksom denna, en 4:a
Det finns en fortsättning – skriven av en annan författare. Nyfiken som jag är blir det nog till att läsa den med; Night of the Triffids av Simon Clark
Finns på svenska.
ADLIBRIS



The Wrath and the Dawn (The Wrath and the Dawn #1) av Renee Ahdieh

In a land ruled by a murderous boy-king, each dawn brings heartache to a new family. Khalid, the eighteen-year-old Caliph of Khorasan, is a monster. Each night he takes a new bride only to have a silk cord wrapped around her throat come morning. When sixteen-year-old Shahrzad's dearest friend falls victim to Khalid, Shahrzad vows vengeance and volunteers to be his next bride. Shahrzad is determined not only to stay alive, but to end the caliph's reign of terror once and for all.
En bok som kom till mig genom m in prenumeration hos English Bookshop. Sett en hel del om den här b oken på de ”BookTube”-kanaler jag följer och var nog inte helt sugen. Lite för … romantisk? Men – jag läste den. Gillade den också J och nu får jag naturligtvis läsa del två också. Vad är det med fantasy och Sci-Fi? De kommer alltid i serier, om så på två böcker. Väldigt ovanligt med ”standalones”.
Den här fick en 4:a
ADLIBRIS










måndag 7 augusti 2017

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

akuttider på vårdcentralen (vaxpropp?)
cortison (ty, vaxpropp var det inte)
sms-parkering-appar
hallon
jordgubbar
ta-hem-lunch när tiden inte räcker till
målade stolar
brandgult (kanske just för att de flesta säger orange ;) )
kaffepausar
sirapskakor
film-em en regnig dag
vardagliga saker skapade roliga - som en krokodilformad duschmatta :) Varför inte, liksom!
mammas ring - äntligen intagen till min storlek. Det tog bara 13 år.
minnen som dyker upp när man rensar
allt som åker till återvinningen
insikten i allt man inte behöver
den inre moroten om hur vi kan sitta där i mörkaste november och veta att vi gjort det vi skulle
spontanbesök
planer
äggmacka
en veckas semester till - som allt; bäst dagen innan





Önskar dig en fin vecka!







torsdag 3 augusti 2017

Färg som färg?


Här målas det stolar. 

Vi sålde matsalsbordet. Ett bra drag. Men sedan kom vi på att vi faktiskt använt de tillhörande stolarna till så mycket mer - så vi fick tre stolar av någon som var glad att de skulle komma till nytta efter 30 år i ett förråd. Men - de behövde målas. Så, målade blir de nu alltså.

Färgen? Här i huset säger vi brandgul - och inte bra för att vi är av den åldern, delar av familjen har helt enkelt blivit hjärntvättad till det #brauppfostran #rättskavararätt  😉

Vad säger ni? Säger ni brandgul eller orange?










Modern Classics à la Penguin #46


Läs om min egen utmaning HÄR!

Sigmund Freud, född i Österrike 1856 och dog 1939 i England, i cancer - grundare av psykoanalysen. Han menade också att drömmar går att tyda och då kan avslöja våra undermedvetna önskningar och begär. Ett av hans mest (eller, helt enkelt, mest?) kända verk är Drömtydning (1900).

Bara av att läsa namnet så har alla haft någon tanke om honom eller alla ideer han hade och skrev om - även jag. Jag tänkte på Freudiansk felsägning - när man säger vad man tänker (kanske semi omedvetet) i stället för att säga det man skulle. 

Vad jag inte visst, alls, var att Freud var intresserad av kokainets effekter och rekommenderade det som behandling vid ett flertal olika sjukdomstillstånd, bland annat som behandling mot morfinberoende. Kontroversiell - även idag.

Det är inte mycket jag vet alls, egentligen - men det finns mycket att ta reda på - allt för mycket, känns det som. Jag låter det vara short and sweet.

Citatet jag väljer kommer ur en bok som heter Civilization and Its Discontents:
“Most people do not really want freedom, because freedom involves responsibility, and most people are frightened of responsibility.”