måndag 2 februari 2015

Tacksamhet ... och min snygga almanacka


Under den här bilden återkommer, (nästan) varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. Gör du något liknande? Nämn det gärna i en kommentar :)  Tillsammans gör vi vardagen ljusare!



3393 – 3415



Förståndiga förare ute på hala vägar
när kvalitet bevisligen vinner över kvantitet
avklarat pensionsfix – ett tråkigt måste
fikacentrerade möten
färska dammsugare
kort jobb-tisdag
en fin, genomtänkt begravning
bra, kloka kollegor som kan jobba med ungdomar
en bra samling med de yngsta
när någon hittar tillbaka
käk på vägen hem (ingen matlagning + ingen disk = vinn/vinn)
insamlad bonus i affären = billigare shopping i fattiga januari
Lägersnack med Ledare (med sort L minsann)
En skön helg – Det var de små sakerna som gjorde den
Snöslunga
infångad skogsmus som inte var i skogen
Isolerade skogsmusingångar
Grantchester - lördags-TV fick ett lyft
lästa böcker
oläst böcker att se fram emot
boksnack på nätet – så mycket böcker så lite tid!

”ting” avtickade på att-göra-listan - och när det nu känns så bra – varför unnar man inte sig själv den känslan lite oftare? #oförståeligtmänskligtbeteende #prokrastineringsmästarinna

min sjukt snygga almanacka som gör mig glad när jag byter månad (Februari! Jag har inte hängt med!)



Karen Hallion är illustratör och konstnär med fantastiska bilder - i min fina almanacka finns det 14. Jag är glad att jag skickade efter den - väl värt pengarna att bli så skönt nöjd när man tittar på almanackan!







söndag 1 februari 2015

Redan slut? Nu igen?


Den här helgen började verkligen redan i fredags - vid lunch. Den har varit en skön bubbla av hemmaliv och böcker - med en och annan utstickare i Cyberspace och något telefonsamtal - annars bara ... en hemmabubbla. Så himla skönt!
Det är inte alltid skönt med helger som den här- isolerad och introvert - men just den här helgen är jag verkligen tacksam för att det blev en sådan. Den kom rätt i tiden! Inte för någon speciell anledning, egentligen, bara rätt.


En mängd (nåja - 3) böcker lästa blev det också. I bild är den bok jag tar med mig in i nya veckan och antagligen även nästa helg - som är en jobbhelg (till del)! Ingen dålig bok att ha med under veckan. Jag trivs med den - det känns som en bok som vill ha lite tid på sig. Alla ord är viktiga.

Muminmuggen är egentligen yngste sonens - den var så somrig att det gjorde gott för själen, så jag lånade den :)

Och - helgen ja - såg ni Grantchester igår? Nu börjar lördags-TV likna något :) Se trailern lite längre ner i inlägget!
















Fyra fantastiska klassiker hos Kulturkollo


Nu kan man vinna böcker hos Kulturkollo igen - genom att berätta och länka. 
Det handlar om böcker - så jag berättar och länkar:




Fyra deckare utlottas. En genre jag inte är SÅ hemma i. Agatha Christie, Maria Lang ... ja, den stilen gillar jag, så jag har läst en hel del deckare, men här kommer några fler stilar att lottas ut - och det är nog dags att prova nya - så jag är på. Gå själva in och läs om böckerna hos kulturkollo, HÄR!

Och inte nog med att jag tror att böckerna är bra - de är snygga också! Det är nog så viktigt ;)


För att öka mina chanser att vinna har jag twittrat om tävlingen också ♪♫♪







Stanna kvar och ge dig av av John Boyne


Originaltitel: Stay where you are and then leave
Svensk titel:
Stanna kvar och ge dig av
Författare: John Boyne
Utgiven:
2014-07
Förlag: B Wahlströms
ISBN:
9789132163524
Genre: Allmän skönlitteratur, Historiska berättelser, Läs-nivå från 9 år

Alfie är bara fem år när första världskriget bryter ut och hans pappa tar värvning i armén. Fyra år senare har pappan fortfarande inte kommit hem och breven slutade komma för länge sedan. Alfies mamma säger att pappan är på ett hemligt uppdrag, men Alfie tvivlar på den historien. Samtidigt fortsätter livet i London. Alfies mamma tvingas jobba dubbelt för att ha råd med mat och Alfie börjar arbeta som skoputsare för att hjälpa till. En dag när han putsar skor på en tågstation får han syn på sin pappas namn på ett papper som tillhör en arméläkare. Förvirrad och upprymd inser Alfie att hans pappa befinner sig på ett sjukhus i närheten, där chockskadade soldater behandlas. Alfie beslutar sig för att rädda sin pappa från det hemska stället och göra allt han kan för att familjen ska bli hel igen.

John Boyne är ett exempel på författare som hittar in i både vuxna och barn med sina enkla ord. Universella sanningar är enkla. Oftast. Många sanningar kan se olika ut för olika personer – men en del är universella och utan åldersbegränsning – och John Boyne kan förmedla dem.

“It's a big world, isn't it?' said Georgie. ’Do you think they hate each other on other planets too?” 

John Boyne skriver barnböcker (Pojken i randig pyjamas, Pojken som svävade, m.fl.). 

Varje bok jag läser av honom får mig att undra över kategoriseringen av litteratur. Det är lätt att tänka att en barnbok bara är för barn och att YA- böcker bara är för ungdomar (Young Adults).
Det finns en tendens i bokvärlden att nedvärdera YA och barnlitteratur. YA mest – för barnlitteratur är ändå viktigt för uppbyggandet av barns litterära intresse (ni här själva hur fint det låter). 

Kanske är det för att jag jobbar med barn och ungdomar som jag finner att jag läser en hel del litteratur som tillhör de åldersgrupperna. Men jag vill ändå tänka att jag väljer att läsa dem för att det är bra böcker. Rätt och slätt. Alla genrer kan bjuda på böcker som talar till det innersta - som förmedlar en känsla av gemenskap och känslomässig koppling.
Barn- och ungdomslitteratur gör det oftast på ett opretentiöst sätt. Här finns inte lika högtravande kritiker (min alldeles egna fördom som jag här bjuder på) att ”komma förbi”. Låter jag bitter och grym? Kanske – men det är inte menat att låta på något speciellt sätt. Vad jag vill är att lyfta tanken att ALL bra litteratur är, just, bra litteratur - även om det ser olika ut för olika individer. Som barn kan man inte läsa Odyssén kanske – men som vuxen kan man verkligen läsa Tove Janssons barnböcker – eller John Boynes - eller någon annan författare som skriver för barn eller YA.

I den här boken har John Boyne återigen beskrivit det svåra så enkelt att det går rätt in utan att behöva gå genom uppbyggandet av detaljerat beskrivna hemska händelser. Man förstår hur hemskt det är ändå. Kanske är det, det stilla förståendet som gör att det verkligen går in. Vi har färre filter för dem. De enkla orden. Det underförstådda – att du som läsare också vet hur det kan kännas när något är hemskt och den varma omsorgen om karaktärerna …

Jo, jag rekommenderar den. Varmt.

Den finns att köpa HÄR (HÄR är den engelska häftade versionen som jag läste – men med ett annat omslag), HÄR och HÄR. Man kan säkert låna den på biblioteken också.