tisdag 28 oktober 2014

”Knepet för att lära sig flyga ligger i att lära sig kasta sig till marken - och missa.”


En man vid namn Douglas Adams skrev en trilogi på fem böcker, där första boken heter Liftarens Guide till Galaxen. På engelska heter den The Hitchhikers Guide to the Galaxy – HHGTTG, for short!

2005 kom en bok till - skriven av en annan författare - den är oupptäckt för mig ... rädd att bli besviken har jag ännu inte gett mig på den.

Douglas Adams kunde det där med att väva fantastiska kombinationer av ord för att skapa meningar som verkligen retar fantasin – och det gjorde han på engelska, därför ska man, helst, läsa böckerna på engelska. Eller lyssna till dem, vilket jag gör nu.

Den deprimerade roboten, från seriestrippen i det här inlägget, heter Marvin. En underbar, vansinnigt irriterande figur i berättelsen!

Siffran 42 är viktig. Det är svaret på "den yttersta frågan om Livet, universum och allting".
Och Liftarens Guide till Galaxen rekommenderar att du alltid har en handduk med dig:

En handduk, står det, är utan all konkurrens det mest användbara föremål den instelläre liftaren kan ha med sig. Å ena sidan har den stort praktiskt värde – man kan svepa den om sig när man reser över Jaglan Betas kalla månar, man kan ha den under sig när man ligger i marmorsanden i Santraginus V:s soldränkta stränder och inandas de mättade ångorna från havet, man kan dra den över sig när man sover en natt under de röda stjärnor som lyser så starkt över Kakrafoons ökenland, använda den som segel på en liten flotte nedför den väldiga, långsamma floden Moth, doppa den i vatten och använda den som tillhygge i slagsmål, svepa den runt huvudet för att skydda sig mot giftiga gaser eller mot en blick från den Dreglande Dånfinken på Traal (ett osannolikt enfaldigt djur; det tror nämligen att om du inte kan se det, kan inte det se dig – ett verkligt dumt djur alltså, men mycket mycket glupskt), man kan vinka med sin handduk som nödsignal och slutligen torka sig med den om den fortfarande är tillräckligt ren.

Å andra sidan, och det är än viktigare, kan en handduk ha ett oskattbart psykologiskt värde. Om till exempel en kloss (kloss = fastboende; icke-liftare) upptäcker att en liftare har en egen handduk tror han av någon anledning automatiskt att liftaren också innehar tandborste, tvättlapp, tvål, en burk med skorpor, fältflaska, karta och kompass, snören, myggspray, regnkläder, rymddräkt, etc, etc. Det blir då så mycket lättare för klossen att låna liftaren någon av dessa eller ett dussin andra artiklar som han händelsevis råkat ”förlora”? Klossen kommer att tro att en man som kan lifta kors och tvärs genom galaxen, leva som fåglarna på marken, kämpa mot dåliga odds och ta sig fram, men ändå vet var han har sin handduk, en sådan man är någonting att räkna med.

 Den 25 maj, varje år, firas, till minne av författaren, handduksdagen bland galna anhängare till den här fantastiska världen. Högtiden firas genom att man bär med sig en handduk hela dagen, vart man än går.


I could go on – but, truly… you are probably bored already ;)










3 kommentarer:

  1. Helt underbar bok! Jag fick många konstiga blickar när jag läste den eftersom jag ofta skrattade högt.=D

    SvaraRadera
  2. Den här boken har vi faktiskt i bokhyllan...som min sambo köpt. Kanske har du lyckats få mig att ta mig an boken.
    /Kiki

    SvaraRadera
  3. Woohoo, då hade jag alltså rått! Skam vore det annars, jag älskar trilogin på fem böcker av Douglas Adams. Försöker nu få mina barn att läsa dem... Att svara "42" på frågor om livets mening gör att en direkt kan se vilka som läst böckerna ock vilka som inte gjort det...

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...