onsdag 15 augusti 2012

Förundran


Inne i den lite mörka, grå, världen som är Linköpings katedral finns mycket som liksom får liv mot all den grå stenen. 
Nu i somras var det även konstutställning: 




Två tavlor ur utställningen "Katedral – sinnenas utanverk" av Magnus Engberg

"Jag ser katedralen som en väldigt bra symbol för hur vi manifesterar något från vårt inre." ... "De mäktiga katedralerna är ju egentligen', menar Magnus Engberg, 'bara skickligt staplad sten. Den lever av sina tomrum och av ljuset som bryter in, sedan är det vi människor som, så att säga, skapar ett innehåll med våra sinnen och tankar."  Läs hela artikeln HÄR!

Kapell eller katedraler, vid köksbordet en måndags morgon, på promenaden i skogen eller, varför inte, vid det öppna havet ... Vi har våra stunder, våra platser, som ger oss känslan av evighet, av att vi är del av något större ... att vi inte är så små och obetydliga som vi lätt tror i vår vardagslunk, utan viktiga komponenter i något så stort att vi inte får grepp om det. Det är platser, stunder, att bära nära sitt hjärta.







3 kommentarer:

  1. Underbar start på en ny dag, att läsa det! Tack för dina fina tankar!

    SvaraRadera
  2. Där har jag varit några gånger.

    SvaraRadera