Jag räknar. Varje
dag.
Ja, egentligen
räknar jag inte. Men jag "listar" och numrerar. Medvetandegör!
Förra sommaren läste
jag en bok som heter "One ThousandGifts: A Dare to Live Fully Right Where You Are", skriven av Ann Voskamp.
Jag läser om den i
år.
Det är en del med
den här boken som får mig att INTE vilja vara så förtjust i den. Det yvigt
religiösa. Boken har ett djupt religiöst språk. Ett djupt troende, Jesus-centrerad, Gud-tillbedjande
språk. Det är stora ord, meningar, som man nästan vill huka sig under. Men, efter ett tag,
blir det rätt befriande. När man fått smaka på de stora orden och lyft lite på
dem för att se vad som vilar bakom. Och man måste ju inte hålla med om allt för att det man tycker ÄR bra ska fortsätta att vara det!
Författaren menar att ett
sätt att medvetandegöra Guds närvaro (jobba med i stället för att sträva emot)
är att lista allt man är tacksam för. Stanna upp och leva nu.
Jag tror att,
troende eller ej, mår man VÄLDIGT bra av att medvetandegöra allt man har att
vara tacksam över, allt som är gott, som vi bör stanna upp och "lukta
på".
Hela världen rullar
sig i elände. Nyheterna är fulla av elände (aldrig minsta lilla goda nyhet …
känns det som), skvaller - aldrig om bra saker, våra mindervärdighetskomplex-
nästan alltid mindre om någon är/gör/säger/luktar sämre. Vi klagar över tidsbrist
(eg. vår egen prioritering av tiden) och viljan att ha mer stressar oss.
Om vi inte kan vara
glada över vad vi har, hur kan vi då tro att vi skulle bli gladare av mer? Hur
skulle vi ha tid med det när vi då måste prestera mer?
Så …
Jag "listar", numrerar, medvetandegör.
Då måste jag stanna
upp. Bara det! Underbart!
Det kan se ut så
här:
2 … Solig
eftermiddag med kaffe i köket tillsammans med gott sällskap
3 … Dela små och de
stora berättelserna i våra liv
4 … En länge saknad
röst i telefon
5 … Måla, göra allt
rent så det reflekterar ljuset
6 … Visdom -delad
7 … Sömn, sömn som
helar
8 … Stunden mellan
dröm och vaken - när allt är ljus
9 … Delandet av
måltid med vänner - gammal som ung
10 … 50 sekunder av
gott telefonsamtal
…
80 … Föräldrar som
finns där för sina barn - oavsett
81 … Delad stund av
tystnad tillsammans med främlingar. Väntande. Leende.
82 … Den klara
stunden av ensamhet på morgonen
83 … Nya tapeter -
allt blir så fräscht
84 … Hemlagad
äppelpaj – gjorda av egna äpplen
85 … Vaniljsås – len
och söt
Att "fånga" glimtar
av härlighet som många gånger bara smiter förbi. Osedda. som hoppar
förbi av glädje, men som vi vanligtvis inte ser när vi jagar nästa grej, nästa
"måste", nästa "det är nog finare där borta"...
Jag listar på
engelska (HÄR och bloggen på måndagar) och delar med mig på Ann's blogg
tillsammans med andra. Att inte vara ensam … känns viktigt trots allt!
745 på min lista nu.
Kommer jag sluta vid 1000? Nej … jag hoppas att jag aldrig slutar :) Kanske jag
slutar numrera … det känns redan nu som onödigt. Men att medvetandegöra det som
är gott? Nej, det är bara gott!
Å, jag försöker också se de små sakerna i livet istället för att vänta på den "stora". Menj när man har övat sig i att vara tacksam ett tag så tycker jag att man ser mer av allt det underbara som omger en. Du beskriver det så bra!
SvaraRaderaEn fantastisk idé! Att rekna sina välsignelser...
SvaraRaderaTacksamhet - en väg till lycka...
SvaraRaderaJag numrerar inte, men kanske är det en bra metod för att göra allt ÄNNU tydligare.
Tidigare skrev jag i min kvälls-tacksamhets-bok (a´la Mia Törnblom), just för att träna upp min tacksamhetsförmåga, som hade varit körd i botten en period.
Tack för ditt inlägg Eva. Skall öppna mina ögon lite mer idag. :)
jag lägger en lapp i en burk varje dag det här året. en lapp där jag skriver upp nåt jag är tacksam över. ska bli spännande att läsa de 31/12 i år :)
SvaraRadera