Den här boken skriver berättar om väldigt stark övertygelse - och om självbedrägeri. I allra högsta grad om självbedrägeri - kanske för att man valet till annat inte känns som det f inns?
Människans yttersta instinkt är att göra det rätta - på enklaste sätt för det egna jaget ... hur svårt det än kan vara, paradoxalt nog.
Om boken kan man läsa:
Anna är elva år och bor med sin djupt troende familj på den irländska landsbygden. Trots att hon helt slutade äta för fyra månader sedan verkar hon vara vid god hälsa. Hennes familj tror att hon är utvald av gud, och att hon kan komma att bli Irlands första helgon på över 500 år. Fallet väcker stor uppmärksamhet i hela landet och journalister och turister flockas kring stugan där hon bor. Dit kommer också sjuksköterskan Lib som ska vaka över Anna för att se till att det inte är något fult trick. De två utvecklar ett slags vänskap och Lib blir alltmer orolig. Anna får verkligen ingen mat i alla fall inte vad Lib kan se men med tiden börjar hon uppvisa diffusa och skrämmande symptom.Jag håller inte med om "baksidestexten" - här finns inga diffusa och skrämmande symptom. Vad händer när människor inte äter, liksom?
Berättelsen börjar med vetenskapligt grundad frustration - och en frustration i att två världar inte förstår varandra, alls.
Starkast blir upplevelsen av en insikt i det vi egentligen vet: människans självbedrägeri vet inga gränser när det kommer till att skydda sig själv.
Skrämmande. Fascinerande.
Även om boken handlar om en plats och en tid som inte är vår så handlar den i högsta grad om att vara människa.
En 4:a av 5 möjliga.
Man kan säkert låna den på biblioteken också.
Nej, inte den boken heller;-)
SvaraRaderaOj, det verkar verkligen skrämmande, men också intressant. Man undrar hur folk tänker?
SvaraRaderaÅterigen en bok som lockar! Hahaha, tänk att jag och Beate kan tycka så olika :-D
SvaraRaderaHoppas allt är bra med dig. Jag var beredd på att läsa ikapp massor av inlägg, men det här blev inte så ansträngande <3
Jag har i dag precis avslutat läsa boken. Skrämmande! För så här är/var det nog för många med avgrundsdjup övertygelse.
SvaraRaderaTro går aldrig att rationalisera. Det är nog det som är det svåraste här i livet och i samhället.
Tack för tipset!