Det är lätt att hamna i ett jakt på fina upplevelser, goda möten, meningsfullhet ...
Vi människor vill hitta betydelse och, inte minst, bekräftelse på att vi hittat rätt.
I den värld som är internets sociala medier blir det lätt sammanfattat i en jakt på positiva kommentarer.
Under en lång paus från bloggen har jag kommit underfund med att jag saknar bloggandet - men inte funderingarna kring vad jag ska skriva, vilket för mig har handlat alldeles för mycket om hur det kommer att tas emot, hur reaktionerna ska bli - jag vill ju så gärna att alla förstår - och det blir lätt, i sin tur, en jakt på bekräftande kommentarer (tystnaden när ämnet är "känsligt" är extra tydlig på Instagram).
Att följa bloggutmaningar blev därför en lätt väg för att hålla bloggen levande utan att behöva tänka så mycket ... men är det vad jag vill? Nej, det är ju inte det! Inte främst. Absolut inte bara.
Att följa bloggutmaningar blev därför en lätt väg för att hålla bloggen levande utan att behöva tänka så mycket ... men är det vad jag vill? Nej, det är ju inte det! Inte främst. Absolut inte bara.
Det jag skriver här är mina tankar - min berättelse. Inte någon annans.
Du tänker möjligtvis annorlunda - och det är som det ska.
Bilden här ovan är från härom kvällen när jag och min man var ute på Stångehuvud här i Lysekil där vi bor. Vi känner inte människorna som med sina silhuetter kom med i bild - men jag känner samhörighet med dem. Vi sökte oss dit ut på klipporna allihop - stannade en stund och njöt av samma vy.
Min inspiration flög ju sin kos för längesedan för att åter landa här i samband med att min semester startade.
SvaraRaderaMan vill ju gärna skriva något meningsfullt men jag tror jag misslyckas ganska ofta med det...vill ha en jämn blandning av allvar och lite kul.
Förstår hur du menar...lite knepigt kan det ju vara.
Ha det bäst nu.
Vilken vacker bild! Förstår att du känner press om du söker "gillanden". Jag lägger upp mina bilder mycket för mig själv och mina vänner, som aldrig kommenterar på bloggen! Kul när någon bloggare kommenterar men för mig är inte det grejen. Själv tittar jag på andras bilder men det är inte säkert jag kommenterar. Jag gillar dina inlägg för de är lite annorlunda, med funderingar som är intressanta och väcker tankar hos mig också.
SvaraRaderaTack!
RaderaNja, det är inte det att jag söker "gillanden" ... inte egentligen - men jag har nog haft för stort fokus på att få bekräftelse på att läsarna förstått ... och en bekräftelse för det är ju en bra kommentar.
På Insta gör "gillanden" ingen skillnad för mig - och jag tänker att jag behöver applicera samma tänk på min blogg :) Skrev just ett inlägg om det som jag tänkte lägga upp imorgon ;)
Stort tack för din reflektion och ditt delande av erfarenhet! :)
Välkommen tillbaka till Blogglandia.
SvaraRaderaProblemet med dig är att du tänker alldeles för mycket;-) Din styrka är ju just skrivandet, och det kan man ju inte göra på samma sätt på Instagram. Håller med Stare att dina inlägg är annorlunda. Och som du vet av erfarenhet så har åtminstone jag inte alltid skrivit gillande kommentarer. Dina inlägg är ibland komplicerade, och jag medger också gärna att jag inte alltid förstår din resonemang. Men det är din blogg och du skriver vad du vill. You can't win them all. Så är det bara.
:) Konstigt - det är det fler som säger ;) men hjärnan är inget man får tyst på bara sådär :) jag har försökt. Men jag har kommit underfund med att man kan träna den i att lära nya trick ;) så, det är väl det jag försöker mig på nu, igen!
RaderaVi tänker olika i mycket. Jag gillar det inte alltid - så det är verkligen nyttigt! :) Tack för dina kommentarer, alltid!
Härligt med ett livstecken från dig!
SvaraRaderaÄr det verkligen gillande du vill ha? Eller är det reaktion? Eller kanske reflektion? Det ena utesluter så klart inte det andra. Precis som BP har jag inte heller bara rakt av accepterat dina tankegångar alla gånger men du har själv sagt att du gillar det, att du själv får dig en funderare.
Det viktiga är väl att vad som sägs och tycks är med respekt.
För övrigt håller jag på att tvinga sonen att läsa Amos Oz på spanska, den du skrev om tidigare, Plötsligt i skogen eller vad den nu heter på svenska. Han klarade inte ett av ämnena och på hans att göra-lista står att han ska läsa en bok under sommaren och recensera samt skriva om författaren. Så tack snälla för tipset. Osäker på om sonen tackar dig men det bryr jag mig mindre om i detta läget!
Nej, fel ordval - inte gillande ... men, bekräftelse på att läsaren förstått hur jag tänkte. Det kräver MÄNGDER med tankekraft. Så, det är tänkt att det inte alls ska vara så längre ;)
RaderaJo, tack - jag gillar när ni tänker olika :) för det kanske jag också behöver göra. Det blir ju rätt statiskt bland idéerna annars ;)
Förstår om inte sonen håller med om boktipset i det här fallet. Men, det handlar säkert inte alls lika mycket om boken som om varför han behöver läsa den :)
Tänker för mycket, tycker BP.
SvaraRaderaTackolov för någon som tänker, tycker jag.
Alla utmaningar med en bild på ett tema som folk sedan skriver något mindre intressant om - näe - det ger ju ingenting! Att läsa några rader som tvingar mig att fundera över hur jag tänker och tycker - DET är intressant och givande! Om jag sedan har förstått hur du tänkte när du skrev, spelar det egentligen någon roll? Fast jag tror att jag oftast gjort det, för vi tänker nog ganska lika när jag väl tänker.
Kram på dig, du goa!
Inte känner jag att du skriver för att få gillanden. Jag gillar när folk tycker till, jag gillar också att diskutera.... Det är BRA att vi inte måste tycka likadant. Jag tänker mer och mer på doktorander som var i Mullsjö kommun på en utbildning i "svenskhet". När de reste hem efter två veckor så var det just svenskarna kontakt och känsla för naturen + åsiktsfriheten, att vi käftade med varandra" som de tyckte präglade oss. OK, tänkte jag... vilken tur att vi får uttrycka olika åsitker! :-)
SvaraRadera