onsdag 13 januari 2016

Vad var det i ägget? ... och vardag


Googleägget  med förväntningar,
från DET HÄR inlägget, innehöll tydligen ...




... en anka ... sköldpaddor ....

???

Det känns som om jag missar något?



Vardag. De där dagarna som skapar kontakter med yttre världen och som genererar lön (i mitt fall). Vardag är den sortens dagar vi har flest av under ett år - och, antagligen just därför, är det just de andra dagarna vi längtar mest efter. Dagarna då man hinner äta lång frukost, fika med vänner, titta på serier och film, läsa låååånga räckor med böcker, ta promenader , umgås ... och mycket mer.
Nu ska vardagen vänjas på igen. Jag försöker tänka att det är just tack vare dem de andra dagarna lyser så skarpt och skapar sådan längtan :) 

Än har jag inte lyckats - men ge mig en vecka till så ;)

Hoppas era vardagsstarter går bra och att det nya året visar sig vara ett trevligt sådant!







måndag 11 januari 2016

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!



4591 - 4619 

återvinning
barnbesök 1
… och 2
… tillsammans med blivande Fru och Herr
köksbordsumgås
antirasism
nagelklippare
bra faktalitteratur
meningen man inte alltid ser men ibland kan ana
symboler
drömmar
tjocka böcker
rakhyvlar
slö-tittar-serier
min el-filt
tofflor
varm soppa
snö – ute
värme – inne
grillad kyckling
London-planer
hänga med guddottern
fina födelsedagskort
jordnötter
salt
Wi-Fi
terminsstart






Idag börjar 2016 på riktigt. Vardagen är här!
Önskar er en god start på veckan!








söndag 10 januari 2016

Från bok till Film


I juni 2015 läste jag A Monster calls av Patrick Ness. Så här  skrev jag då:

Det bästa jag läst på länge. Klassad som en barnbok i Sverige (9-12 år- och heter då ”Sju minuter över midnatt”) – men jag vet inte det jag. Kanske är barn av idag lite mer blasé när det kommer till skrämmande berättelser – man jag hade nog inte klarat av att ta till mig de fina undertonerna och allt boken säger (utan att säga det högt), när jag var 9, utan hade nog mest blivit rädd för det där monstret. Men, nu läste jag ju den i år – och jag är mycket äldre. Jag slukade den (inte bokstavligt). Den berörde. Den stannade kvar. En klar 5:a.


Nu ska den bli film:



Berättarrösten i trailern irriterar mig - men den ska väl låta "monstrig"!
Kanske är den inte med när filmen väl är gjord ;)

Kinkig? Jag? Jajamen! Speciellt när en bok jag tycker mycket om ska bli film.








En smakebit på søndag:The long way to a small, angry planet by Becky Chambers


Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR!

“That’s not the same. What happened to you, to your species, it’s . . . it doesn’t even compare.’ ‘Why? Because it’s worse?’ She nodded. ‘But it still compares. If you have a fractured bone, and I’ve broken every bone in my body, does that make your fracture go away? Does it hurt you any less, knowing that I am in more pain?”

Är precis halvvägs genom boken och konstaterar att det här är en bok jag verkligen inte hastar igenom - inte för att jag inte kan, språket är lätt och storyn intressant, utanför att jag inte vill - jag trivs i den här berättelsen, i atmosfären bland karaktärerna. 
Alla fantaster av den gamla TV-serien Firefly borde läsa den här :) Den här boken, I dare say, är till och med bättre!

Läs mer om boken HÄR hos Goodreads! 







lördag 9 januari 2016

Hur snö blir till




♫♫♪♫♫♫♫♪♫♫♫♫♪♫♫♫♫♪♫♫♫♫♪♫♫♫♫♪♫♫



Kanske jazzar de till den här:



Jag kan då inte sitta still i alla fall!

♫♫♪♫♫♫♫♪♫♫










Lördagstema - Citat


Den här gången har jag fotat ett citat.Ja, det är ju det som är meningen med utmaningen, jag vet, men det här är inget citat i sig. Men jag citerar det här. Ofta. Det är liksom jag.
Namn - det är det svåraste jag vet att lära mig. Vilket inte alls är bra när man jobbar med människor. Men. Det är bara att ihärdigt jobba på det. Använda alla knep. Ett av dem är att berätta hur dålig jag är på att komma ihåg namn - göra det till ett skämt, på  min bekostnad. Hellre det än att låta folk tro att felet ligger hos dem - att de skulle inte skulle vara värda att komma ihåg namnet på. För så är det INTE!


lisatoft.se


Det underliga är att jag kommer ihåg annat människor berättar - och jag kan, inför mitt inre öga se vem som pratar om jag skulle gå på andra sidan hyllan i en affär eller så och jag hör deras röster. Himla märkligt ...