Deltog idag i en fotoutmaning som heter Onsdagstema - vilket jag
gör nästan varje onsdag. Temat för dagen var Balansera.
När jag ser på bilderna som mina bloggolegor lagt ut slås
jag av att när människor är
involverade i konststycket balansera så handlar det om viljan att lyckas,
tålamod och övning.
När vi pratar om att få balans i samhället så vill vi att det involverar ett beslut. Av Någon. Så vi kan rata det om det inte fungerar direkt? Varför får inte viljan att
lyckas, tålamod och övning vara med då? Balans dömd att misslyckas innan den
fått chansen!
Människan är en naiv varelse som vill ha det på sitt sätt-
även när det går emot naturen – naturen som jobbar för att hålla balans … som
vi motarbetar för att vi tror vi vet bättre …?
Man talar ibland om balanserade sinnen. Det är svårt att tillskriva människan (kollektivt) ett sådant!
Upp med handen alla som någonsin sagt; "Men vad kan jag göra?"
Nu skärper vi oss!
tack för gratulationer! snabb du var!
SvaraRaderadet kan vara svårt det där med att vara och uppträda balanserat mot andra och omvärlden. för som mycket annat börjar det hos en själv, tror jag. är man själv inte i balans, är det svårt att vara det utåt. det sista året har jag varit och fortfarande är fruktansvärt obalanserad. för att "rädda" andra från det, har jag dragit mig undan umgänge till stor del. men käre maken finns bredvid som en klippa, som tur är.
tack för alla fina inlägg. du är en gåva för mig!
aino
Har tänkt på din kommentar till och från sedan du skrev den. Hur du ”räddar” andra från din obalans. Jag känner igen mig i det – och så blir jag lite arg å våra vägnar för att vi gör så. Att ha balans är ju att finna en jämvikt, eller hur? Och världen behöver inte räddas från vad som skulle väga upp den glassiga ”all-är-så-himla-bra”-attityd världen är full av … så har jag funderat. Och ju mer jag tänker så, desto bättre känns det! Kanske räddar vi världen MED vår sorg, vår smärta och våra skrik om orättvisor!
RaderaMissförstå mig inte. Jag vill inte att du ger du ut och gör något du inte orkar. Jag kommer inte heller göra det. Men tanken … jag tror ändå på tanken.
Stor kram till dig!
Och tack för en väldigt fin kommentar! ♥
Mange tak for din hilsen :-)
SvaraRaderaNej, hvor er den dygtig.
Vet inte om jag hänger mer här eller om jag ens känner igen mig. Vad kan jag göra har vi väl alla sagt någon gång, men vad det har med balans att göra förstår jag inte riktigt. Min IQ du vet;-)
SvaraRaderaMen bilden är rolig - liknar min kollega som ibland försöker balansera på en pilates boll.
Hela livet är väl en balansakt? Den på bilden har lyckats fint!
SvaraRaderaIbland kan jag känna att det är bra när naturkatastrofer inträffar. Naturligtvis inte för de människor som drabbas och mister nära och kära, hus och hem. Men mänskligheten behöver påminnas om och om igen att det inte är hon som råder. Hon är bara på besök på den här planeten under en mycket kort tid.
SvaraRaderaVisst behöver människan "tas ner på jorden". Jag är helt med dig.
RaderaDet tjatas om hur vi bör "vara här och nu" - men det handlar ofta om någon euforisk idé om hur problemen inte finns, för de existerar endast i det förflutna (ånger) eller i framtiden (oro) - men nutiden har väl sina bekymmer? Som vi kan ta itu med? Nu? DET tror jag skulle hända om vi var lite mer "här och nu" - på riktigt ;)
Extraplus för dina balanserade tankar :)
SvaraRadera