Så var vi iväg en tur igen, fredag till lördag.
Först lunch hos pappa på andra sidan Sverige och sedan leverera yngste sonen till Linköping där ännu ett år av hårt pluggande ligger framför honom. Kanske ett hårdare år än något annat. För nu har han landat? Mycket att göra om - men nu medveten om att han vill, verkligen vill? Plugga är ett heltidsjobb. Vi som inte pluggar 100%, men jobbar 100%, tror gärna att vi har det jobbigare - men det går nog på ett ut. Bra att aktualisera den tanken ibland - speciellt om man har studerande unga vuxna i familjen!
Så, nu är det tomt här hemma. Underbart och förskräckligt.
Allt går i vågor - därav bilden.
Visst är det så! Och en eloge ska de ha som lyckas pressa in all information i sina huvven, och täppa till så den inte rinner ut igen! Duktiga är de :-)
SvaraRaderaOm livet går i såhär fantastiska vågor har jag ingenting emot det.
SvaraRaderaHar nog förträngt mitt pluggande. Skulle jag satsa på det nu som jag gjorde då så skulle det inte fastna alltför mycket mellan skallbenen ska jag säga.
Dessutom tycker jag att det är otroligt svårt att veta vad man vill syssla med om sisådär 20-30 år...
"Underbart och förskräckligt!" Så klockrent beskrivet... ;)
SvaraRaderaFin bild =) Dock kan jag inte sätta mig in i situationen du beskriver eftersom jag själv är 26 och barnfri, men den dagen kommer för mig också =)
SvaraRaderaBilden är så fin! Visst är det så - vågor kommer och går.
SvaraRaderaTräffande formulering av känslan när någon flyttar ut.