Nej. Jag vet att det inte är hela världen.
Jo. Jag är medveten om att livet snart går på i sina vanliga banor och att rutinerna kommer bli bekväma som ett par skönt slitna jeans. Och, visst, det finns minnen att njuta av när mörkret omsluter dagarna mer och mer och , ja, vi får njuta av tända ljus och varma filtar med té-koppen i hand framför fina filmer i tv-soffan - eller en bok i den sköna fåtöljen.
Jag vet.
Men just nu - en liten period - är det svårt att släppa sköna slappa, ljusa, trevliga, sällskapliga dagar och gå in i det som kommer vara vardag fram till ... ja, fram till jul.
Och, nej, jag behöver inte tröstas. Det finns något ljuvt i vemodet. Kanske för att det har varit en fin sommar - och för att jag vet att saknaden inte är för alltid. Det kommer nya sköna dagar, fina stunder, mysigt sällskap.
Men just nu
just nu
är det lite vemodigt!
Som om de extra sköna dagarnas slut kräver lite tyst respekt ...
... och begrundan!
Så fint skrivet! Känner så väl igen det du beskriver. Går igenom samma.Som du skrev det kommer flera sköna stunder :)
SvaraRaderaJag försöker hålla hösttankarna borta och det har inte varit svårt de här dagarna då solen lyst och värmt så gott!
SvaraRaderaOch September ska bli en underbar solig månad, för det har jag bestämt!
Men visst finns vemodet där någonstans, men det har verkligen varit en fin sommar som man kan bära
med sig in i vintermörkret och glädjas åt!
Kram
M.E
Boohooooo. Om du bara visste hur mycket jag håller med dig! Jag menar det är ju ändå fyra månader kvar till jul så...
SvaraRaderaMen jag läste iaf i Aftonbladet - som man ju alltid kan lita på - NOT - att sommarvärmen kommer att hålla i sig hela september månad ut. LYCKA!!!
Åsså ska jag inte vara elak, men jag/vi har nästan fyra veckors semester kvar som vi tänkte "bränna" under hösten/vintern:-))))