Det är så lätt att läsa klokheter, nicka, hålla med och känna sig lyft ... men hjärtat vet att det inte är så enkelt som orden vill göra det. Svart på vitt är för hårt. Som idag:
Jag vet att det som står där är sant. På riktigt, sant. Men all skam och bitterhet jag lämnat bakom mig för att må bättre ... det handlade inte om ett ögonblick av insikt, ett minutbeslut - inget som gjordes på en dag. Det tog tid OCH det gjorde ont. Mest av allt; jag var inte medveten om processen när jag var mitt inne i den. Just då handlade det bara om överlevnad - själslig överlevnad. Så, det är i efterhand som jag nu kan läsa, nicka och hålla med.
Om jag läst det här för tio år sedan hade hela mitt inre, tyst, skrikit: Ja! Men hur GÖR man det då??
Nu vet jag hur: Kloka människors förmedlade tankar. Närvaro. Modiga människor som stannade. Mognad. Distans.Tid. Tid som inte är den 7 mars - inte är EN dag.
Visdom är levda erfarenheter och ibland är orden alldeles för platta, svarta och hårda. Men det är bara dem vi har för att förmedla oss med. Så, Olle, det gjorde ont - men jag håller med ... även om min dag var flera år lång ...
Fint och viktigt skrivet! Det där är en bok jag ska försöka läsa. Ha en fin lördag!
SvaraRaderaNu håller jag inte med om det som står skrivit den 7 mars. Varför ska jag förändra mig själv? Varför få det gjorda ogjort? Nej, du och jag är nog helt olika - å det är bara bra, för alla sorts människor måste finnas...
SvaraRaderaKänner till boken. Ja ord kan vara hårda, men inte bara. Ibland är det svårt och jobbigt och man försöker överleva, det är först senare som man kan överblicka det som hänt och välja att lämna det och gå vidare. Svårt men inte omöjligt.
SvaraRadera