Tacksamhet ... and some SoulPancake

Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 

Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  

Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

4413 – 4443

att vi var hemma när ishalkan slog till

lottning av Lucia

pepparkakor – KRAV

solsken

upptäcka fler böcker av en favoritförfattare

att vara mätt

kallt vatten

långärmade t-shirtar

normkritik

lyckade rosetter

Flykten från Sverige av Loke

doften av granris

prata tacksamhet med barn

smörgåstårta

najtråd

jul-kransar

pysselprat

städhjälp

fin novell i lurarna på vägen hem en mörk kväll

sovmorgon

barnböcker

slöa

rena kläder

Black Friday-rabatt på böcker

fantasy

adventspynta

julstjärnor

en rejäl nysning

adventsmys

paltkoma

julblomma

En smakebit på søndag: The Golem and the Jinni av Helene Wecker

Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR!

Goodreads s f boken HÄR!

Hos Adlibris  kan man läsa följande om boken:

New York, 1899. Two strangers, one destiny. Chava is a golem, a creature made of clay, brought to life by a disgraced rabbi who dabbles in dark Kabbalistic magic. When her master, the husband who commissioned her, dies at sea on the voyage from Poland, she is unmoored and adrift as the ship arrives in New York in 1899. Ahmad is a djinni, a being of fire, born in the ancient Syrian desert. Trapped in an old copper flask by a Bedouin wizard centuries ago, he is released accidentally by a tinsmith in a Lower Manhattan shop. Though he is no longer imprisoned, Ahmad is not entirely free - an unbreakable band of iron binds him to the physical world. The Golem & The Djinni is their magical, unforgettable story; unlikely friends whose tenuous attachment challenges their opposing natures - until the night a terrifying incident drives them back into their separate worlds. But a powerful threat will soon bring Chava and Ahmad together again, challenging their existence and forcing them to make a fateful choice.

Fantasy för vuxna. En bok jag hörde rekommenderas på någon av de många booktube-kanalerna som finns att tillgå (jag prenumererar på ett fåtal). Sedan låg den på min vill-läsa-lista länge. Men nu så! 

Här kommer min smakbit och efter det ett bra citat ur boken:

All of us are lonely at some point or another, no matter how many people surround us. And then, we meet someone who seems to understand. She smiles, and for a moment the loneliness disappears. Add to that the effects of physical desire-and the excitement you spoke of-and all good sense and judgement fall away. The Rabbi paused, then said, But love founded only on loneliness and desire will die out before long. A shared history, tradition and values will link two people more thoroughly than any physical act.

He'd lived so long in anticipation of his own death that to contemplate his future was like standing at the edge of a cliff, staring into a vertiginous rush of open sky.”

Önska er en fin Adventstid! 

Lördagstema - Citat

Lördagstema - Citat

En vanlig dag på jobbet

Bild lånad HÄR

Idag ska det delas ut adventskalendrar, bindas kransar, ätas smörgåstårta, testas skumtomtar med clementin-smak (har inte höga förväntningar), öppnas säsongens första chokladask och lyssnas till julmusik. Har jag ett bra jobb eller har jag ett bra jobb? :)

Tror minsann att det är jul på gång. Tur att det knappast går att missa!

Om min krans blir minst lika snygg som den här intill - DÅ ska jag lägga ut bild på den - så ni behöver inte ha förväntningar ;)

Ha en väldigt fin dag!

Loke sjunger ett tankeexperiment

En visa - Ett viktigt tankeexperiment 

Tacksamhet ... och Kid President

Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 

Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  

Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

4389 – 4412 

Jordnötssmör
bullar i frysen
kopp-soppa
julförväntan
tacksamhetslistor
té – rött, med hallonsmak
trevlig kollega som lär ut nytt
godisfiskar
bullfika i koret
parkeringssamtal
grillad kyckling
”trevligt Folk” med trevligt folk
kloka barn: "

Om man är snäll mot alla kanske dom som skulle ha blivit dumma inte blir det.”

luftade rädslor
tröst i allaenkelhet
jobbets nya diskmaskin
”kelgrisar”
Hajen
en broster till Guddottern (i april)
Lördagsgodis
inhandlade julklappar
gjorda sysslor
hemlagad mat – inte ur matlåda
Impregnering av väskor mm

En smakebit på søndag: Library of Souls av Ransom Riggs

Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR!

Det började med Miss Peregrines hem för besynnerliga barn och fortsatt med Spökstaden (jag skrev om dem HÄR och HÄR) - och nu är sista delen här: Library of Souls (ännu inte ute på svenska).

Goodreads s. f. boken HÄR!

Om boken står det att läsa så här:

As the story opens, sixteen-year-old Jacob discovers a powerful new ability, and soon he’s diving through history to rescue his peculiar companions from a heavily guarded fortress. Accompanying Jacob on his journey are Emma Bloom, a girl with fire at her fingertips, and Addison MacHenry, a dog with a nose for sniffing out lost children.
They’ll travel from modern-day London to the labyrinthine alleys of Devil’s Acre, the most wretched slum in all of Victorian England. It’s a place where the fate of peculiar children everywhere will be decided once and for all.

Här kommer min smakbit: 

“To some it might’ve seemed callous, the way she boxed up her pain and set it aside, but I knew her well enough now to understand. She had a heart the size of France, and the lucky few whom she loved with it were loved with every square inch—but its size made it dangerous, too. If she let it feel everything, she’d be wrecked. So she had to tame it, shush it, shut it up. Float the worst pains off to an island that was quickly filling with them, where she would go to live one day.”

Den är bra - så bra att jag vet vad jag ska göra mycket av idag :) Läsa!

Önskar er alla en fin söndag!

Lite spänning så här en vanlig lördag

TaDa

♫

TaDa

♫

TaDaTaDa

♫

TadaTada

♫

Tadadada

dadadada

dadadada

♫

Hajar inte? Lyssna HÄR!

Städdag i dag ... ALLT är roligare än det ;)

Lördagstema - Citat

Lördagstema - Citat

Nej, nu får vi ta och skratta lite :)

En del skrattar verkligen så att man inte annat kan än att skratta med:

"Trøndelags rareste latter"

Underbart!

Funderingar kring ord som Överreagera och Reagera

OBS! Följande inlägg är inte ett påhopp på någon enskild individ. Det här är mina tankar och funderingar. En helt normal (över-)reaktion på ett av min omvärlds påståenden. Det handlar också om människor i min vardag jag vill försvara.

Det finns en mängd tema-utmaningar av olika slag för varje dag i bloggvärlden. Jag deltar inte i tillnärmelsevis alla men jag kollar ju fortfarande in vad temat är.

Idag är ett tema Överreagera på en av bloggarna. För att: 

"De omskakande händelserna senaste tiden medför lätt att man överreagerar. Det kanske inte alltid är så konstruktivt. Sans och förnuft bör gälla, eller hur?"

Jodå, visst har även jag hört uttalat en del extrema åtgärder som bör tas gentemot terroristerna – ofta med noll urskiljning om vilka terroristerna är. Ofta är de då, tyvärr, alla Muslimer (stor bokstav, inkluderande alla). Här hänvisar jag till DET HÄR inlägget jag skrev för några dagar sedan. Mycket kan man säga i sin rädsla – men allt är faktiskt inte ok.

Det jag idag gick instinktivt in i försvarsläge mot i de meningarna ovan var deras omedelbara betydelse i mitt sammanhang. Det här inlägget handlar inte om den som skrev dem, eller varför de skrevs – som sagt - det handlar om min egen reaktion på dem, mina tankar, idag.

Började med att slå upp överreagera:

Att reagera överdrivet på något. [<-- Länk] Ordet används i fysiologin om inadekvata, onormala reaktioner på stimuli och i vardagspsykologiska sammanhang när någon tycker att någon annan, eventuellt han eller hon själv, reagerar häftigare (känslomässigt eller i ord och handling) än normalt eller än som kan anses motiverat.

Reagera Överdrivet häftigt  [<-- Länk]

[Not: Språket är fattigt och vi har samma ord för hur vi reagerar känslomässigt som vad vi gör åt problemet … Reagera. Mina tankar handlar om känslomässiga reaktioner. Rädslan i sig – inte åtgärden.]

Häromdagen pratade jag och några unga föräldrar om rädslan som händelserna skapat. Det handlade om att inte våga åka med barnen på Lisebergs Jul eller handla på Nordens största varuhus – eller ens, kanske, gå på bio. Några var räddare än andra. Ingen, INGEN, kunde säga att de som var räddast överreagerade. INGEN. Vi reagerade bara olika. Vem ska säga att någon annans känsla av rädsla är fel? Är en överreaktion? Vi förstod ju alla var de tankarna kom ifrån.

Kan man ålägga en rädd person att behöva skämmas för sina känslor genom att kalla det att överreagera i det här fallet?

Hur överreagerar man på vad som hände i Paris i fredags? ”… onormala reaktioner på stimuli och i vardagspsykologiska sammanhang …” Det var inget som var vardag med händelserna i Paris i fredags. Vad skulle en normal reaktion på det som hände i fredags vara då?

Hursomhelst, min poäng; Det är ok att reagera känslomässigt på det som hände i fredags. Att INTE göra det vore … ja, då har nog världen verkligen förlorat allt hopp. Att reagera handlar inte alltid om hur man åtgärdar problemet som skapat rädslan. Ibland handlar det faktiskt bara om känslan.

Att vara rädd för det som är farligt är sunt. Att agera på den rädslan är inte alltid det – men det tror jag nog att vårt förnuft och vår sans hjälper oss att inse!

Böcker lästa i oktober

En dröm från att dö av Emelie Kalén Loxi
En bok jag sett lite om på Instagram, bland annat – så när jag var på bokmässan och träffade författaren passade jag på att falla för min nyfikenhet och köpa den.
Psykisk ohälsa, ungdomar … intressant koncept … förstår innerligheten i det skriva – men den blev FÖR mycket. Inget andrum. En 3:a

Sirgwain and the Green Knight: A Time Lord Fairy Tale av Justin Richards
En, för Doctor Who, omskriven saga för att passa alla de små barnen på Galifrey. Originalet heter naturligtvis Sir Gawain and the Green Giant, en klassisk Arthurian saga från 1300-talet. Det finns fler sagor omskrivna för barnen på Galifray – de kan man, bl.a. lyssna på på Storytel.
Sagan hade kanske varit roligare läsning om jag faktiskt läst originalet. En 3:a

Att raka en Zebra av Håkan Lundgren
Om det här är exempel på livet i andra kretsar (storstad, innefolk) så är jag glad att jag lever det liv jag gör – inte i närheten av vad som beskrivs i den här boken. Känslomässiga drama, skvaller och hypersociala sidor med nattsvart baksida – inget för mig. Orkade faktiskt inte igenom den – sorry. Beskrivs i en Blurb som ”äntligen en bok om riktiga människor” – så jag antar att våra liv ser VÄLDIGT olika ut.
Ännu en bokmässebok. Författaren var en karaktär ur boken (inte sant, kanske, men han kunde ha varit) – och bara för att han var trevlig får boken en 2:a!

More than this av Patrick Ness
En författare jag vill läsa mer och mer av! I juni läste jag A Monster Calls, en berättelse jag fortfarande tänker på och även köpt på svenska (Sju minuter över midnatt) för att kunna plocka citat ur till olika saker!
Den här var … utan egentligt slut. Spännande som få … svår att beskriva eller ens berätta något om. En upplevelse – om man kan med att inte få alla tankar serverade och sedan även bli sittandes med ett slut som inte är av denna världen (bokstavligt OCH bildligt)!
En 4:a

Vicious av V.E. Schwab
Fantasy för vuxna. Om gott och ont och hur enkelt OCH svårt det kan vara. Om hur vi inte alltid tänker på konsekvenserna och ur förödande det kan vara. Rätt mycket action, en del död, många funderingar.
En 4:a

The once and future King (på sv: Svärdet i stenen) av T.H.White
En klassiker som är 5 böcker i en (nja, bara fyra i den engelska utgåvan). Några har säkert sett den tecknade filmen ”Svärdet i stenen” – här är boken. Det är ingen barnbok, även om filmen är en barnfilm. Filmen var min äldste sons favorit bra länge – så den har vi sett en trillion gånger (minst).
Böckerna är bra – om än väldigt utsvävande i sidohistorier och sedlighetsläror.
En 3:a – den (de) kunde ha varit liiite kortare!

Guldkompassen och Den Skarpa Eggen (His Dark Materials 1 + 2 av 3) av Philip Pullman
En serie på tre böcker som jag velat läsa länge – men som (ganska nya, men dock) klassiker så har det känts ok att vänta med dem då det alltid finns nya böcker att vara sugen på först. Nu blev det äntligen av att läsa den. På svenska faktiskt – svårt att slå 35 kronor styck (eller om det var 39 – en specialare i somras på Adlibris). Heder till Olle Sahlin som översatt dem så bra att berättelsen bara flöt som ett livets vatten genom min fantasi! En 5:a var!

Om barn och livets frågor av Ulrica Stigberg
En bok som lockade mig genom mitt yrke där barn och livets frågor står väldigt mycket i centrum. Ulrika Stigberg jobbar som präst i Fryshuset i Stockholm och har skrivit fler böcker. Den här var lite annorlunda – men med omisskännlig stil. En 4:a

Skulduggery Pleasant 3 - The Faceless Ones av Derek Landy
Jag fortsätter att lyssna till berättelserna om Skulduggery Pleasant på Storytel. Rupert Degas läser böckerna och han är en fröjd att lyssna på!
Böcker för ungdomar – och jag njuter. Känner någon annan sig för gammal för att lyssna på de här äventyren så är det faktiskt deras problem ;)
En 4:a

Inkludera av Frida Ohlsson Sandahl
En bok om jämställdhet, könsidentitet och sexualitet. Inkludera – jämställdhet och hbtq i organisationen. Väldigt informativ och normkritisk. En fröjd att läsa - kanske för att man inte kan läsa den utan att tänka på hur man själv beter sig och vad man säger. Nyttig. PÅ ett bra sätt. En 5:a

Boken utan bilder av B.J. Novak
En högläsningsbok som driver med läsaren – till barnens glädje. Jag skrev om den HÄR!
En 4:a

Shades of Gray av Jasper Fforde
En helt underbart knasig historia som fångade mig efter 50 – 60 sidor. Det var många bollar att hålla i luften samtidigt – och det var svårt i början, innan alla knasigheter började kännas bekanta. Men sedan var det väl värt det! Kan tänka mig att man antingen gillar den - eller inte alls. Inget mitt emellan. Jag skrev om den lite HÄR!
En 4:a

Man kan säkert låna den på biblioteken också.

Tacksamhet ... och en längtan

Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 

Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  

Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

4370 – 4388 

Min fina sambo
adventssamlingsplanering
bokad buss, kyrka och musiker
nytt Doctor Who-avsnitt
stresståliga kollegor
äggmacka
tid att prata
inomhusmys när hösten viner runt knutarna
vinterdäck
nästa säsongs däck redan fixade
storkok
filmkväll både på jobb och hemma
känslan av trygghet när hatet visar sig så tydligt
böcker som får mig att tänka
kloka människor som inger hopp
årsdag x3
musik – hjälp att tänka
förundran
affärens ökade eko-sortiment

”Bortom alla rätt och fel finns en äng. Låt oss mötas där.”

Hållbar livsstil - Fred. Källkritik.

Sociala medier flödar av sorg och förfäran över det som hände i Paris i fredags. Så många döda. Rädsla och skräck. Alldeles för nära våra hem.

Min egen rädsla växer än mer, när jag läser hur man drar alla över en kam och gör det här till flyktingarnas och/eller muslimernas fel. Det är väl ändå terrorism vi ska kämpa emot – inte våra medmänniskor?

Det är lätt att känna sig hjälplös och att glömma att tillsammans är vi icke-extremister så väldigt många fler än terroristerna, och att det finns sätt att reagera, och agera, som inte bidrar till ökat hat och våld. Vi, var och en, och tillsammans, måste ta reda på vilka de sätten är.

Vi kan inte längre sitta och göra ingenting. Våld gör ont så en hel värld reagerar. Det vi säger i respons till det kan göra minst lika ont på sikt.
Vi gör ingen positiv skillnad genom att knyta näven i fickan eller spy verbal galla – men vi får, ska, göra våra röster hörda. Så nu får vi ta reda på hur vi gör det på ett bra sätt. Inte uttrycka oss med hat – som kommer föda mer hat. Inte dra alla över en kam. Inte vänta på att ”någon annan” ska göra något.

Det är så lätt att tänka att om vi inte har den omedelbara lösningen så är det ingen idé. Men det är det klart det är - och vi måste börja nu. Nu. Inte sucka över allt vi (eller, ännu värre, vad ”någon”) borde gjort. För då sitter vi här om 20 år (om vi har tur) och suckar fortsatt över allt som borde blivit gjort.

En början är att se att det finns ett globalt VI, och det bland oss finns de som (så som vi instinktivt kanske också gärna vill ibland) slår ifrån sig med hat och våld, hellre än att behöva tänka efter, tänka om?

Vi säger gärna till varandra att vi ska följa vår övertygelse … det behöver inte alltid vara en bra sak. Det visar fredagens dåd helt klart. Så det är tydligt att vi måste vara många som pratar med varandra och tänker tillsammans - inte blir några små gäng som kokar ihop egna fanatiska ideer om den ultimata lösningen.
Om vi tänker på vad vi kan göra FÖR varandra istället för vad vi kan göra ÅT varandra? Kanske kan det vara en början?

Vi behöver prata OCH lyssna.

Låt oss provtänka tillsammans. Vad kan vi göra för att fred ska bli den hållbara livsstil vi vet att den kan vara?

Jag säger inte att jag tycker att det här är lätt. Men alternativet är så mycket mer skrämmande – och inte alls lika hållbart!

På tal om sociala mediers flöde så kan ju det här vara ett sätt att börja:

Hållbar livsstil – v. 46

En smakebit på søndag: Stone Gods av Jeanette Winterson

Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR!

Här kommer en bit ur boken som jag kände igen mitt gamla jag i  - ett nytt favoritcitat!  

Bokens sida på Goodreads HÄR!

“The truth is that I’ve spent all my life with my binoculars trained on the Maybe Islands, a pristine place of fantasy that is really no better than the razor-rocks of misery. Maybe if I had stayed on the farm… maybe if I hadn’t gone with Spike… maybe if I could have lived more peaceably… maybe if I’d met the right person years ago, maybe if I hadn’t done this, or that or, its cousin, the other. Maybe, baby, the promised land was there and I missed it. Look at it glittering in the light. But the truth is I am inventing the maybe. I can only make the choices I make, so why torture myself with what I might have done, when all I can handle is what I have done. The Maybe Islands are hostile to human life.”

Fototriss - Rostigt

detalj av ett konstverk av Katrine Helmersson

av Bernar Venet

av Maria Miesenberg

Samtliga konstverk fanns att se på Pilane Skulptur i somras.

"Where does it hurt?"

“later that night
i held an atlas in my lap
ran my fingers across the whole world
and whispered
where does it hurt?

it answered
everywhere
everywhere
everywhere.”

- Warsan Shire (Teaching My Mother How to Give Birth)

Övers.

senare den kvällen 

satt jag med en atlas i mitt knä

lät mina fingrar glida över hela världen

och viskade

var gör det ont?

den svarade

över allt

över allt

över allt.

Tack till Mitt bokiga liv som fick upp mina ögon för Warsans Shires poesi.

Lördagstema - Citat

I ljuset av nyheterna som strömmar emot oss denna morgon kommer detta citat:

Översättning:

Så fort människan bestämmer sig för att alla medel är tillåtna för att bekämpa ondska, 

har det goda blivit omöjligt att skilja från det onda.

Terrorister visade  prov på detta, i Paris i natt. 

Nu får inte vi andra göra detsamma.

Lördagstema - Citat

Skäl att fortsätta leva - Matt Haig

En av de böcker som  fortfarande är bland de topp fem jag läst i år är Reasons to stay alive av Matt Haig. Jag skrev lite om den HÄR genom att citera en hel lista på Hur Man Överlever (40 goda råd som hjälper men inte alltid följer). 
Än så länge har jag gett bort två kopior! Den är så bra! Och nu - *glädjedansar lite i min kontorsstol* - nu kommer den ut på svenska!

Då kan man läsa det här om den på Adlibris sida om boken:

Kritikerrosad berättelse Vid 24 års ålder rasade Matt Haigs värld samman då han drabbades av en svår depression med ångest och självmordstankar. Detta är historien om hur han tog sig igenom krisen och lärde sig att leva igen.Skäl att fortsätta leva är en rörande, rolig och ömsint skildring av hur depression och ångest förändrar ens sätt att vara och tänka. Genom att ärligt och insiktsfullt berätta om sina egna erfarenheter och vad som gav honom livslusten tillbaka ger författaren inspiration och hopp till alla som kämpar mot mörkret.

 Matt Haig är en kritikerhyllad och bästsäljande brittisk författare. Han har skrivit fem romaner som har översatts till trettio språk. Skäl att fortsätta leva är hans första bok på svenska. 

Massolit förlag, ni har verkligen hittat ett guldkorn att publicera! 

Ser fram emot att läsa den även på svenska - och kunna dela med mig av Matt's klokskap till fler! 

Man kan säkert låna den på biblioteken också.

Här får du 3 minuter av glädje!

Efter en tur på 86 dagar på sydpolen hittar han det han gömt till sig själv i resans början:

:D

Underbart!

Värdefull?

Låter jag andra bestämma mitt värde? Ja. Tyvärr. Allt för ofta - om än inte hela tiden.

Av någon anledning är det lättare att ta till sig negativ kritik än att ta till sig en positiv kritik eller, gu’ förbjude’, en komplimang.

Det är SÅ lätt att fundera över att någon kan ha rätt i sin negativa kritik – då granskar vi gärna oss själva och funderar över hur de, kanske, till och med, gav oss en chans till förändring genom att vara ärliga – men … MEN; lägger vi samma tankekraft och energi på positiv kritik eller komplimanger? Nej, oftast inte. Då funderar vi över hur ’det knappt kan vara sant eftersom de inte känner oss så bra’, eller funderar på ’vad de vill’ med oss … eller Ja, ni vet: ”men inte alls – inte jag – men DU…”!

Om vi  tycker att folk FÅR ha åsikter om oss (vilket de kommer att ha, oavsett) så får de ju faktiskt ha positiva åsikter också. Vi ska inte vifta bort komplimangerna - speciellt inte om vi samtidigt tar den negativa kritiken på allvar!
Tycker vi inte att de har de har rätt med sina komplimanger – ja, då kan de ju inte ha rätt med de negativa kommentarerna/åsikterna heller. Eller hur?

Fundera på den en stund!

Du är ovärderlig!

Tacksamhet ... och en varm tanke

Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 

Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  

Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

4351 – 4369

Samåkning
eget rum på kurs
genomtänkt pedagogik
gester och ramsor
bibelkunskaper
KRAV
utmaningar
egen kudde
hörlurar
grattiskort postade i tid
goda intentioner
fungerande tvättmaskin
mys med större delen av familjen
pub-mys
biobesök
torra vägar
svenska äpplen
kloka människor
aningen av jullängtan

Idag ser det ut som det kan bli en dag då vi behöver en sådan här:

I brist på en riktig kan man ju sätta den här på helskärm, med ljudet på 

(ja, den har ljud) och låta den gå på loop med sina 2 timmar :)

Ja, säg, vad finns INTE på internet?

Mer sån't här!

Skönt med lite positivt!

Ur en tidning i lördags (minns inte vilken)!

Helgbilden

Dagens kloka ord ...

 ... läste jag i en intervju med Isabella Lundgren i dagens DN:

Vilka idéer vill du förmedla på senaste skivan?
– Den handlar om den tomhet som ekar inom oss, och som lätt övergår i ett behov av kontroll av omvärlden och av en själv. I den processen bildar vi oss föreställningar om vilka vi är och vilka andra är, vilket jag tror är en fälla.
Ett slags fördomar?
– Ja, precis. Och allt detta leder till vårt behov av att alla ska leva, tänka, känna och vara på samma sätt. För att det är bekvämt och tryggt. Kontrollen förhindrar oss från att mötas, och när man vågar släppa på den, då framkommer en viss ödmjukhet inför det och dem man möter på sin väg. Ett av mina favoritcitat är av Carl Jung: ”Vi kan inte förändra något förrän vi accepterar det. Dömande frigör inte, det förtrycker”. Så försöker jag tänka kring allt.
Och den här tomheten, hur yttrar sig den i dig?
– Det är tomheten som kommer med att vara människa och som är så svår att acceptera. Jag har känt det ända sedan jag var barn och började förstå att allt inte skulle vara för evigt. Existentialismens utgångspunkt är att människan känner sig alienerad i världen och att världen kan verka tom och meningslös.
Är vi alienerade i dag och i så fall från vad?
– Jag tror att när vi fyller på med för mycket världsliga saker förlorar vi något i oss själva. Det anses fint att ha många fina prylar, en bra bil och ett välbetalt jobb, men när vi bryr oss för mycket om vem som är vad eller vem som har vad, och när det görs till meningen med allt, blir det väldigt tomt... och orättvist.
En entusiastisk recensent skrev att du måste vara den första jazzartist som citerar Søren Kierkegaard på scen. Minns du citatet?
– Ja, det gör jag: ”Livet kan bara förstås baklänges, men det måste levas framlänges”. För mig betyder det att meningen med livets händelser kanske inte är synlig i stunden, utan först senare. Därför gäller det att ha tålamod med sina prövningar. De kan visa sig innehålla något vackert i slutändan.

Läs hela intervjun HÄR! Och lyssna på Isabella kan man göra på Spotify.