söndag 12 januari 2014

Idag vägrar jag skriva om snö!


 (där föll den, och nu kan jag ju; 1 - skriva järnet om snö eller 2 - låtsas som inget …)

Hur är det? Läser ni böcker? 

När jag var ung satt jag alltid med näsan i en bok – ja, inte bokstavligt, men ni förstår hur jag menar. Jag verkligen slukade böcker. 
Men så flyttade jag utomlands – fortfarande ung, märk väl – och böcker blev dyrare, samtidigt som ekonomin blev skralare. Jag blev mer selektiv. Skulle det spenderas pengar så skulle det ju inte vara på vad som helst.
Så gifte jag mig. Med någon som inte tyckte att jag skulle göra så mycket annat än ägna uppmärksamhet på, ja, gissa vem … och så kom barnen … och … Hela tiden såg jag mig som bokslukare – saknade det myckna läsandet.
Hur det nu är, så blir ovanor också vanor. Att inte läsa så mycket blev en vana. Men jag tänkte nog inte så mycket på det. 

Efter en herrans massa år flyttade hem till Sverige igen och fortsatte att inte läsa. Ett tag. Tills jag kom underfund med att det inte behöver kosta stora pengar längre och att min ekonomi faktiskt inte skulle knäckas av en bok mer då och då. Jag upptäckte att tid fanns. Jag tror att alla i min närhet tyckte det var bra om jag sysselsatte mig
– och inte städade så frenetiskt, hade koll på dem, eller gnällde … jag vet inte, jag bara ponerar ;). Jag återupptäckte att det ju faktiskt är så himla skönt, roligt, fantastiskt, lugnande, upprörande och givande att läsa.

Nu är huset fyllt med böcker. Härligt!
Fullt? Men bibliotek då? Tänk på miljön!!
… hör jag er ropa. Nja … bibliotek … halva grejen med böcker är att de kommer in i ens liv och vill stanna. Avsnitt, meningar, känslor och upplevelser som man måste kunna återkomma till bor i dessa böcker. Om de stod på biblioteket (och kanske t.o.m. blev utlånade då och då – och speciellt när jag skulle vilja återkomma till dem) … nej. Jag, försöker, kompensera det, och lite till, på andra miljövänliga sätt. Jag lovar!

Så. Vart vill jag komma med det här inlägget? Ingenstans, tror jag. Jo, kanske vill jag sjunga bokens lov. Hylla läsandet. Och till del bara jubla över mitt eget läsintresse. Det är så fantastiskt att läsa J


… och nu tillbaka till ”När gud var en kanin” av Sarah Winman.









13 kommentarer:

  1. Talböcker är det ju som gäller här då, mera min modell om man säger så.
    Sen ser jag ju så illa också numera, ska väl ner o köpa läsglasögon i veckan här tänkte jag, måste ju kunna uppdatera facebook på telefonen jag ;)

    Har ett par glasögon jag fick av jobbet 2002-3 nån gång, de funkar ju någorlunda men jag använder dem inte så ofta som jag borde.
    Kanske borde ta fram lite böcker här igen i pappersform och se om det kan vara nåt igen?

    Hur som helst..ha en underbar dag

    SvaraRadera
  2. Om jag inte sagt det tidigare så God fortsättning på 2014! Gillar ditt inlägg! Och ja, jag gillar böcker. Däremot har jag rensat ut i bokhyllorna och sparar inte så mycket böcker längre. Men det har inte med läsandet att göra. Tyvärr har jag haft några år då jag haft så svårt att fokusera på läsningen. Jag har en hel hög böcker som står på kö för att bli lästa men det har inte funkat....:( Har haft för mycket omkring mej och för mycket i huvudet. Lyssnat en del på böcker som kompensation i och för sig men det har inte varit så mycket med det heller. Men så nu i julhelgerna har jag läst en hel bok!! Sonat till Miriam av Linda Olsson. Så bra och så himla roligt att det funkat att läsa! Jag läser mest när jag är ledig och har tid att plöja en bok. Böcker är fantastiska. Tänk att varje bok som står i en bokhylla innehåller så många olika händelser, människoskildringar och människoöden, glädje och sorg, fantasi och verklighet. Det är verkligen häftigt! Heja böckerna!

    SvaraRadera
  3. En bok MÅSTE ju alltid finnas påbörjad,
    och min finns på nattduksbordet, bara att greppa när jag vilar ryggen på spikmattan....

    Tjingelingen från Rantamor.

    SvaraRadera
  4. böcker har varit en stor del av mitt liv också, tills hjärnsjukdomen satt in. och jag inte kunde läsa mer, så jag var också en oläsare länge. men sen den fantastiska bibliotekarien upptäckte min situation och fixade daisyspelare och talböcker, så slukar jag böcker igen. så härligt. och käre maken så, han läser otroligt mycket. så en present till honom är alltid given…
    aino

    SvaraRadera
  5. Ja, jag läser! Alltid en bok på gång. Alltid några som väntar i en hög. Jag har alltid varit en bokslukare, ända sedan jag var liten och upptäckte biblioteket och böckernas värld. Nu skulle jag nog inte klara mig utan en bok... Och det ska vara en riktig pappersbok, inte läsplatta. Jag tycker om tyngden, lukten, omslaget, prasslet och alla vackra bokmärken som jag får använda. Och tänk så många liv jag fått leva, så många ställen jag fått besöka, så många personer jag lärt känna... helt underbart! Om ni vill se lite av vad jag har läst de senaste åren, kan ni besöka min Bokburk på min hemsida. Hurra för boken!

    SvaraRadera
  6. Ja det med vanor och ovanor... ett helt liv. Vissa saker man tyckt om en gång i tiden återvänder, andra inte. Men kul att du igen läser böcker! Det man gillar behöver man verkligen i livet <3

    SvaraRadera
  7. Precis så känner jag också.
    Böckerna är gamla vänner som jag kan stanna till inför och kanske läsa igen. Om de finns i mitt hem!

    SvaraRadera
  8. Jag tycker också om att ha kvar böckerna och gå tillbaka till vackra formuleringar och tänkvärda meningar. Kram!

    SvaraRadera
  9. Ett inlägg som jag verkligen tokgillar! Inte bara att det berätta lite mera om ditt "förflutna" utan för att det beskriver din relation till böcker. Kan säga som så att jag började sluka böcker först efter at jag fyllt 15 (jag är alltid lite sen ute). Sedan dess har jag alltid läst böcker - mest på sommaren på balkongen vid bordet eller i solstolen.
    Å du - jag har aldrig lånat en bok på ett bibliotek. Böcker ska vara nya och de ska vara mina. Jag vill inte att de har "tummats" på av 100-tals människor innan.
    Å vad gäller återvinning och miljötänk - pocketböcker återvinner vi på mitt jobb. Så böcker som jag inte vill behålla tar jag med mig till jobbet och ställer dom i en speciell bokhylla i fikarummet för alla att ta. Mina kollegor gör likadant. Bra va??!!!!!!!

    SvaraRadera
  10. Även jag gillar böcker och dess innehåll...men bor man i ett mindre format önskar luftiga utrymmen och älskar bibliotek och dess service, så funkar det att överlämna böckerna till det offentliga rummet.
    Men ett digert bibliotek i hemmet säger mycket om personen som bor där, jag gillar sådana hem.
    Jag är fascinerad av böckernas kraft, historier, kunskap....dock skrämmande ibland när jag väljer bort viktiga saker för mig att göra för att jag inte kan sluta läsa.
    /Kiki

    SvaraRadera
  11. När jag var ung läste jag böcker. Som Biggles, Fem böckerna, och en stor deckarförfattare jag inte finner namnet på nu... Men jag köper böcker till min sambo som överraskningar. Boken du tipsade om strax före jul vart bra! Tack! Jag har införskaffat mig alla böcker av Lundell som jag ska läsa när jag blir gammal ;) Någon bok av Börje Salming och Plura har jag dock läst nyligt... (Ja inom några år då) Boken om att våga vinna står närmast på tur... Av Annika Sörenstam. Jag stammade väldigt mycket som liten. En bok jag ska plocka fram är "the show must Go on" med Kenneth Andersson och läsa om, jag tror man skulle förstå den bättre idag. Barnet är utfluget nu och i hennes gamla rum har vi inrett till en läshörna/musikrum med tv förbud i ;)

    SvaraRadera
  12. Att läsa är det mest egoistiska jag gör, och jag behöver att bruka tid på mej själv då och då. Jag behöver det andetaget jag får vid läsningen och det att öppna en bok... det finns inget bättre.

    SvaraRadera