Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs

En ödslig ö. Ett övergivet barnhem. Och en samling märkliga fotografier. Sextonårige Jacob tror inte längre på de historier hans farfar brukade berätta för honom.

Skrönorna om barnen med märkliga förmågor är bedrägliga minnen från hans farfars barndom, och samlingen med sepiatonade fotografier är såklart bara ett av farfars alla påhitt. Men omständigheterna kring farfaderns död tar Jacob till en avlägsen ö utanför Wales kust och till de fallfärdiga ruinerna av Miss Peregrines hem för underliga barn.

Bland dess övergivna rum och ekande korridorer kan Jacob inte motstå en djupdykning i sin farfars förflutna och snart inser han att barnen i huset kan ha funnits i verkligheten. Att de måste ha varit mer än bara märkliga - kanske till och med farliga - och att de inte skeppades iväg till en enslig ö helt utan anledning. Men framförallt står det klart: De underliga barnen kan fortfarande vara vid liv.

De femtiotalet högst egendomliga vintagefotografier som finns insprängda i texten ger en extra kuslig dimension till berättelsen och gör Miss Peregrines hem för besynnerliga barn till en nervkittlande skräcksaga som kryper in under skinnet och stannar där - länge.

Den presenterande texten på nätbokhandelns sida om boken är bedrägligt tam i sin beskrivning. Som om den som skrev inte riktigt vågade låta ana mer …

Jacob blir behandlad som om han har blivit galen efter upplevelsen kring farfaderns brutala död – de menar att han har akut stressreaktion. Ingen funderar på om det är mer bakom hans mardrömmar och rädsla för okända varelser än det. Som lite sanning, kanske?
Jo, jag vet att det är en bok, men jag kan ändå inte låta bli att fundera på hur många som skulle känna igen sig idet. Det blir bestämt hur man mår och så ska man passa in i ännu en mall. Jacob, som, av sin farbror, tillika arbetsgivare, anses galen, mister jobbet i familjeföretaget och han säger att ””Krya på mig” blev mitt nya jobb!”

Nog låter det han upplevt helt galet – helt klart. Och han inser att han måste reda ut mysteriet på egen hand, med hjälp av helt knasiga ledtrådar som hans farfar viskat i hans öra innan han dog - det som ingen annan hörde - vid samma tillfälle som han såg det ingen annan såg.

Jag förlorade mig i den här boken. Den är bra. Besynnerlig och bra! Bilderna, som jag tittat på innan jag börjat läsa och undrat över, är en stor del av berättelsen. De är lite kusliga, på gränsen till obehagliga … och de får sin förklaring. En del bilder slutar vara kusliga, andra inte.

Det otänkbara blir tänkbart och så småningom sant. Smärtsamt sant. Skrämmande och äventyrligt på samma gång.

"När man inte blir insläppt så slutar man att knacka.
Förstår du vad  jag menar?"

Boken klassas om en bok för 12 – 15 år. Jag skulle verkligen vilja ”bokcirkla” med ungdomar kring den här boken. Höra vad de tänker och tycker.

Jag satt inte och tänkte att det var en ungdomsbok jag läste när jag läste den. Den flöt på bra – rakt in i min mottagliga fantasi – och nu har jag beställt del två!

Författare, Ransom Riggs, bloggar HÄR!

Tim Burton , (Edward Scissorhands, Corpse Bride, Batman returns … u name it) ska göra film av den. Kan det bli bättre?



Du kan köpa den här, här eller här … och på en massa andra ställen också förstås! Man kan säkert låna den på biblioteken också!