tisdag 31 januari 2017

Fotoutmaning "Ovan"


Inte som i att vara ovan men som i att undra vad som finns där ovan:



Se fler tolkningar hos:









måndag 30 januari 2017

Tacksamhet ...


Under den här bilden återkommer, varje måndag, det som förgyllt den gångna veckan. 
Gör du något liknande?  :) Länka gärna via InLinks nedan så vi kan hitta varandra!  
Tillsammans gör vi vardagen ljusare!

Längre dagar
soliga mornar
skolbesök
snapchat
personalresa
pastej-macka
ny kaffebryggare
… och alligator
äggmacka
filosofi-kafé
bilturer = ljudbok
tandkrämsövning om hur svårt det är att ta tillbaka saker man sagt –speciellt på nätet
djupa samtal
Banofee-paj
citat
påminnelser
färgpennor
trevliga bekantskaper
bra möte
gott fika
grönsaks-gryta
rättvisemärkt choklad
snöfall – sett inifrån
dörrar
blodprover
bokserier
nycklar
ny vecka












söndag 29 januari 2017

Helgbilden och tillhörande beslut




Pizza-lunch a la lördag

Inte ens uns kött så långt ögat når över hela härligheten.

Beslutet? Att inte äta kött på restauranger om de inte kan berätta om det är närodlat/ekologiskt. 
Vi äter ju schysst kött hemma - varför inte hålla på det över allt?









En smakebit på søndag: Maddaddam av Margaret Atwood


Mari på bloggen Flukten fra Virkeligheten hjälper oss att bjuda varandra på smakbitar ur de böcker vi läser just nu. Alltid kul att få lite boktips och lite försmak. Inga spoilers! Se andras smakbitar för dagen HÄR!

Just nu (över tid, såklart) läser jag mig igenom Margaret Atwoods Maddaddam-trilogi och är, från och med i går kväll, frame vid tredje och sista delen; Maddaddam.

Vilken värld Atwood byggt upp. Nästan så att den, stundvis, känns som om den inte riktigt får plats i min egen hjärna - men det gör den så klart, och jag förundras.




Serien börjar med Oryx & Crake (utgiven 2003)...
Huvudpersonen och berättaren i boken kallar sig Snömannen. Han sover i ett träd, insvept i ett lakan. Han sörjer sin älskade Oryx och sin bäste vän Crake. Mat och andra förnödenheter försöker han hitta i ett ödelagt område där insekter förökar sig snabbt, och där nassonger och varjundar härjar i plebsområdena där vanliga människor en gång levde.När han försöker få en överblick över det som hänt, tvingas han gå decennier bakåt i tiden. Hur kunde allt falla samman så snabbt?
Han söker svaren på sina frågor i den resa han gör; till sitt förflutna och till Crakes högteknologiska bubbelkupol, där han skapade sitt ödesdigra Paradice Project som hela världen skulle komma att beklaga.

... och fortsätter med Syndaflodens år (utgiven 2009)...
Adam Ett, den goda ledaren för Guds Trädgårdsmästare - en religion som ägnar sig åt att sammankoppla vetenskap, religion och natur - har under lång tid förebådat en kommande katastrof.
När katastrofen sedan inträffar utplånas nästan allt mänskligt liv. Ren, en ung nattklubbsdansare, och Toby, tidigare medlem av Guds Trädgårdsmästare, hör till dem som finner sig strandsatta i en omgivning som är alltigenom förändrad och där ingen går att lita på.

... för att sluta med Maddaddam (utgiven 2013); 
En farsot har svept fram över jorden, men en liten grupp kallad MaddAddamiter överlever tillsammans med de grönögda crakerianerna - en vänligt sinnad humaniod art som framställts med bioteknik för att ersätta människo­släktet.
Överlevarna i civilisationens ruiner ställs inför nya hot och möjligheter - kan mänskligheten få en andra chans, trots att vi misslyckades så grovt med den första?

Som vanligt när jag läser Svenska blurbar och bakside-sammanfattningar så tycker jag att de lockar sämre än vad de motsvarande engelska gör - som om de som skrivit på svenska om böckerna inte riktigt läst dem - eller inte tyckte om det de läst.


Min smakbit kommer nu alltså ur den sista delen i serien, Maddaddam - som jag läser på engelska:
Glenn used to say the reason you can't really imagine yourself being dead was that as soon as you say, "I'll be dead," you've said the word I, and so you're still alive inside the sentence. And that's how people got the idea of immortality of the soul - it was a consequence of grammar. And so was God, because as soon as there's a past tense, there has to be a past before the past, and you keep going back in time until you get to I don't know, and that's what God is. It's what you don't know - the dark, the hidden, the underside of the visible, and all because we have grammar ...






fredag 27 januari 2017

Hur fungerar vi egentligen?


okänd konstnär

Idag är det Förintelsens minnesdag och vi är säkert eniga om att det som Det som hände då får inte hända igen. 

Det är lätt att tänka att det är klart det inte kommer att hända igen - för så dumma får vi ju bara inte vara. Men det är mycket som händer omkring oss nu som inte borde fått hända igen. (P*tin, Tr*mp och Tr*mp igen - som exempel (tjock text = länkar))

Människan glömmer tydligen väldigt lätt (och/eller lurar oss med att vi är de första som gått igenom "just det här")

Det här verkar vara människan i ett nötskal:





Låt oss ha bättre minne och stå på oss mer!

Och just idag - låt oss hedra 6 miljoner människor som, om de kunde,
nog skulle vilja säga oss ett sanningens ord rakt in i vår nutid!




torsdag 26 januari 2017

Modern Classics à la Penguin #24


Läs om min egen utmaning HÄR!

Jean Rhys, född Ella Williams 1890 blev 89 år gammal och är mest känd för sin bok Sargassohavet (Wide Sargasso Sea) - en bok hon skrev 1966 (och som först gavs ut i Sverige med titeln Den första hustrun, 1989 och senare, 2006 som Sargassohavet).

Sargassohavet utspelar sig i det tidiga 1800-talets Västindien, mitt i den förrädiska naturens överdådiga grönska. Antoinette Cosway gifter sig med den unge engelsmannen Edward Rochester. Men illasinnade rykten börjar cirkulera och får honom att vända sig mot henne. Sakta men säkert drivs Antoinette mot vansinne. Sargassohavet bygger på Charlotte Brontës roman Jane Eyre. Den är en omskrivning av den viktorianska berättelsen men samtidigt ett enastående verk i sig självt, som med tiden blivit en postkolonial klassiker.
JEAN RHYS [1890 - 1979] hade länge antagits död när hon plötsligt åter dök upp på den litterära scenen med Sargassohavet 1966. I den engelskspråkiga världen mottogs romanen som en sensation.
Jean föddes i Karibien till En Walesisk  far och skotsk mor. Flyttade till England som 16-åring där hon gick i flickskola och sedan två terminer på  Royal Academy of Dramatic Art i London innan hon provade på att jobba som doa (körflicka) - men var inte speciellt duktig. Hon reste under 20-talet runt i Europa och stannade till i Paris - där hon levde fattigt - tillräckligt länge för att bekanta sig med konstnärslivet där och fastna i alkoholismens klor.
Jean provade på nakenmodell-jobb och jobbade som volontär under första världskriget.

Det här är en kvinna som inte följde gängse normer och som det säkerligen skulle vara intressant att läsa mer om.
Rolig/onödig informationen: Jean har en krater på Venus uppkallad efter sig.

Citatet, funnet på Goodreads, kommer ur Smile Please: An Unfinished Autobiography
I would never be part of anything. I would never really belong anywhere, and I knew it, and all my life would be the same, trying to belong, and failing. Always something would go wrong. I am a stranger and I always will be, and after all I didn’t really care.






tisdag 24 januari 2017

Powerful!





Klicka på nedan bild för att se fler skyltar från Women's march on Washington
som pågick på fler ställen i världen dagen efter Trump blev USA´s president.
Marschens avsikt var att "send a bold message to our new administration on their first day in office, and to the world that women's rights are human rights."

Bild av iammikedanton

En halv miljon människor marscherade i Washington - 
en av många städer det marscherades i i världen just denna dag!